Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Recommendations

Info

Brandskydd ger minskad tillgänglighet Det är värt att nämna att de föreskrifter (SFS 2003:778) som kräver brandsäkra mellanväggar med stängda dörrar i offentliga lokaler försvårar framkomligheten för elever med rörelsehinder. Antalet mellanväggar är stort i de flesta skolor och därmed antalet dörrar att forcera. Om dörröppnare saknas <strong>eller</strong> är ur funktion kan många elever inte själva ta sig fram inne i skolan. I Skolverkets studie 2008 konstaterades att den mest rapporterade bristen i både grund- och gymnasieskolor är avsaknaden av automatiska dörröppnare. Totalt 60 procent av grundskolorna saknade dessa vid brand så livsviktiga hjälpmedel. Fysiska hinder blir ofta sociala hinder Men fysiska hinder är inte enbart en fråga om bristande framkomlighet. De försvårar även social delaktighet. ”Man känner sig utanför” som en elev i vår undersökning påpekar. Fysiska hinder får alltså sociala konsekvenser och för barn med rörelsehinder handlar det om att deras psykosociala utveckling hämmas. Forskaren Mare Tamm skriver att: "Samtliga miljöer där barn vistas har betydelse för deras utveckling; de hjälper till att skapa barns identitet, de gör att barn kan lära sig växa och de ger en känsla av säkerhet och trygghet. När det gäller den personliga identiteten utvecklas den både i förhållande till den fysiska och sociala miljön.” (Tamm, 2000). Ytterst handlar det om allas lika värde enligt barnkonventionens artikel 2. Skolans roll som förmedlare av grundläggande värden som lika villkor, icke-diskriminering och en skola för alla förutsätter en tillgänglig skolmiljö där alla elever har en självklar plats i gemenskapen. Ny diskrimineringslag – men vart tog tillgängligheten vägen? Under många år har det blivit vanligare att ekonomiska hänsynstaganden får väga tyngre än barns rättigheter enligt lagar och konventioner. Att det i barnkonventionen fastslås att staterna till det yttersta av sina tillgängliga resurser ska tillgodose barns rättigheter är ingen garanti för att det sker i praktiken, vilket framgår i vår studie. Enligt Nationella handlingsplanen för handikappolitiken som upprättades 2000, bör alla offentliga lokaler och utomhusmiljöer vara helt tillgängliga år 2010. Resultaten i vår och Skolverkets undersökning visar att det är högst tveksamt om detta mål kommer att uppnås när det gäller skolorna i Sverige. Att bygga om lokaler är en kostsam och tidskrävande process som dessutom kan innefatta hänsyn till kulturhistoriska värden och byggtekniska svårigheter. Av dessa och andra skäl har man i den nya diskrimineringslagstiftningen avstått från att tills vidare ställa absoluta krav på fysisk tillgänglighet i samhället. Detta gjordes trots att både Skolansvarsutredningen (2004) och Skolverket (2008) ansåg att en särskild bestämmelse om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar borde ingå i en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Måste skolor vara tillgängliga? Är skolor offentliga lokaler, det vill säga platser dit allmänheten har rätt till tillträde? Denna frågeställning diskuteras sedan hösten 2008 av Boverket och andra. Även om Boverket kommer fram till att skolor inte är offentliga byggnader anges i både Skollagen, Skolförordningen och Arbetsmiljölagen att skolor ska vara tillgängliga. Skolan är en arbetsplats där både elever, lärare och annan personal med rörelsehinder ska ha tillgång till en lämpligt anpassad miljö. Skolor används också som vallokaler samt för kommunala kurs- och fritidsaktiviteter och andra aktiviteter. Enligt Skollagen, Skolförordningarna och Läroplanen 27
(LPO 94) ska föräldrar med funktionsnedsättning ha möjlighet att besöka skolan i samband med utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, föräldramöten etc. I dessa sammanhang är skolor utan tvekan offentliga lokaler. Trots att utvecklingen beträffande skolans fysiska tillgänglighet går långsamt, och ibland tar ett steg tillbaka, hoppas vi att de förslag som Skolverket lägger fram i sin rapport 2008 ska leda till positiva förändringar på sikt, Förslagen gäller bland annat ökad kunskap hos kommunerna, ökade krav på precisering av tillgänglighetsnivån i nystartade skolor, förtydligat ansvar mellan myndigheter för tillsynen av skolornas fysiska tillgänglighet samt ett förtydligande av kraven på kommunernas utredningar om ”betydande kostnader och organisatoriska svårigheter” för skolor som nekar en elev med funktionsnedsättning skolgång (sid 102–103). Skolverket skriver dock i en sammanfattande kommentar att ”det finns gott om regler som berör skolans fysiska tillgänglighet, men det finns inget krav på någon preciserad nivå som ska gälla.” 28
Page 1 and 2: Särskild, särskiljd eller avskilj
Page 3 and 4: Innehåll Bakgrund 4 Syfte, fråges
Page 5 and 6: Bakgrund 1976-1979 genomfördes vid
Page 7 and 8: örelsehindrade elevers rätt till
Page 9 and 10: Vår definition av rörelsehinder V
Page 11 and 12: Drygt hälften svarade Den slutliga
Page 13 and 14: Databearbetning Den kvantitativa in
Page 15 and 16: Föräldrarnas utbildning Eftersom
Page 17 and 18: Samband mellan diagnos och förflyt
Page 19 and 20: Klasstyper Tabellen visar att drygt
Page 21 and 22: eleverna på andra orter). Storstad
Page 23 and 24: gånghjälpmedel eller kör rullsto
Page 25 and 26: Innestängd och utestängd Andra sv
Page 27: Tillgänglighetskrav har funnits l
Page 31 and 32: åck samt drygt 60 procent av dem m
Page 33 and 34: ”Hjälp att fokusera på uppgifte
Page 35 and 36: ”Efter elevvårdskonferens med re
Page 37 and 38: Inställningen till stödet i under
Page 39 and 40: har en utökad rätt till stöd. F
Page 41 and 42: medel för barn med rörelsehinder,
Page 43 and 44: Bland eleverna i år 7-9 är skilln
Page 45 and 46: Elevernas egna erfarenheter av mobb
Page 47 and 48: planering för att få hjälp osv:
Page 49 and 50: Kompetens, resurser och samverkan -
Page 51 and 52: Bristande ekonomiska resurser ”Om
Page 53 and 54: fram ganska fort av skolan”, ”M
Page 55 and 56: Vi ställde samma frågor i den hä
Page 57 and 58: varierar med olika personer. De öv
Page 59 and 60: Har skolan blivit mer tillgänglig?
Page 61 and 62: Många lärare önskar få personli
Page 63 and 64: Skolsituationen i dag och för 30
Page 65 and 66: RH-klass: Andelen elever i RH-klass
Page 67 and 68: Några sammanfattande synpunkter De
Page 69 and 70: Referenser » Asplund Carlsson, Pra
Page 71 and 72: Bilaga 1 Medverkande kommuner eller
Page 73: Särskild, särskiljd eller avskilj

Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?