Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Skolsituationen i dag och för 30 år
sedan
Ett delsyfte i vår undersökning var att jämföra hur skolsituationen för elever med rörelsehinder
ser ut i dag jämfört med för 30 år sedan i PRESS:3-projektet "Skolintegrering av rörelsehindrade
barn och ungdomar" (Paulsson, K och Grip L, 1976 samt Paulsson, K och Marsk, E, 1978). Här
nedan redovisar vi några resultat som visar att det finns både likheter och skillnader.
Undersökningsgrupperna
I PRESS-studiens enkätdel ingick samtliga kända elever med rörelsehinder i hela Sverige, totalt
cirka 1550 elever, och i intervjudelen cirka 200 elever. Dagens projekt omfattar elever från 40
kommuner, totalt 470 elever.
Elevernas funktionsnedsättningar och sociala situation
Eleverna i de båda undersökningarna har mycket likartade funktionsnedsättningar vad gäller
diagnoser, förflyttningssätt hand-armfunktion och behov av praktisk hjälp. Andelen barn som bor
hos båda sina biologiska föräldrar är också densamma som för 30 år sedan. En skillnad är att fler
mammor yrkesarbetar i dag, både heltids- och deltidsarbetar.
Vi kan också se att andelen barn som inte bor hemma hos sina föräldrar har minskat från 6
procent för 30 år sedan till 2 procent i dag. De senaste decenniernas utbyggnad av ekonomiska
och sociala stödresurser har gjort det möjligt för de flesta föräldrar i dag att ta hand om sina barn i
hemmet. Lokala habiliteringscenter och hjälpmedelscentraler har byggts upp under de senaste
årtiondena så att barnen kan få träning och behandling på hemorten eller dess närhet.
Skolans fysiska tillgänglighet förr och i dag
Längre till skolan i dag:
I dag går färre elever med rörelsehinder i den närmaste skolan. I vår undersökning går 79 procent
av eleverna i vanlig klass i den närmaste skolan där den aktuella årskursen finns. För 30 år sedan
var det betydligt fler (93 procent). Samma mönster gäller specialklasserna. Tre fjärdedelar av
eleverna i hjälpklass på 1970-talet gick i den närmaste skolan, men endast 32 procent av dagens
elever i särskild undervisningsgrupp, 21 procent av eleverna i särskoleklass och 5 procent i RHklass.
Skollokalernas fysiska tillgänglighet är inte bättre i dag
Elevernas möjligheter att förflytta sig självständigt inom skolan är ungefär desamma som för 30
år sedan när det gäller elever i vanlig klass, det vill säga cirka 70 procent klarar sig helt utan hjälp
på grund av lättare rörelsehinder och/eller anpassade lokaler.
Enligt undersökningsresultaten kan dock färre elever i specialklasserna förflytta sig utan hjälp
62