Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Recommendations

Info

positivt: ”Måste byta om i gympahallen innan alla andra kommer. Måste gå 10 minuter före från lektionen.” En elev beskriver hur det är att behöva åka långa omvägar istället för att gå den kortaste vägen tillsammans med de andra eleverna: ”Det är tråkigt. Ibland blir jag rädd för alla ljud när jag ska åka genom alla korridorer till maten.” En del tycker det går bra ändå Vissa elever har accepterat att de inte kan ta sig fram överallt och är nöjda med att skolan har ordnat så att det fungerar: ”Eftersom att dom har anpassat vart vi ska vara efter mig så berörs inte jag av att jag inte kan komma fram överallt.” En del påpekar att de klarar sig bra utan anpassningar eftersom de får hjälp av kompisar och/eller assistent. Några skriver att det inte spelar någon roll att skolan inte är så tillgänglig. Raster med rörelseförhinder Rasterna är en viktig del i barns skolvardag. De ska ge möjlighet till avkoppling, lek och samvaro med kamrater. Vi frågade därför eleverna: ”Tycker du att det är roligt på rasterna?” Svaren är ganska nedslående. Endast drygt häften svarar att det alltid eller ofta är roligt med rasterna, drygt 1/3 svarar ”ibland” och de övriga att det sällan eller aldrig är roligt. Som förväntat är elever med lätta rörelsehinder mer positiva eftersom de har lättare att delta aktivt i lekar och spel. Vi kan också de att de yngsta eleverna är mer nöjda än de äldre, (70 procent är nöjda i år 1–3 jämfört med knappt hälften i år 7–9). I sina kommentarer berättar några elever att rasterna är något de tycker är roliga och ser fram emot. De flesta beskriver dock hur rasterna är fulla av problem istället för något lustfyllt. En del skriver om bristen på sysselsättning eftersom de inte kan delta i alla aktiviteter: ”Finns ingenting att göra. Har ingen att prata med förutom assistenten”, ”Svårt när det blir springlekar att hänga med”. Andra svarar att de inte hinner ut på korta raster eller att de ibland måste ägna rasterna åt toalettbesök. Flera nämner utanförskap som en anledning till att de inte trivs på rasterna: ”Om jag måste gå ut är det inte roligt, speciellt inte om det regnar för då måste jag sitta ensam i 20 minuter”. Och några elever med lättare rörelsehinder blir ibland utsatta för fysiska påhopp: ”Det finns äldre killar som jagar och knuffas. Alla vet inte att det är svårt med balansen”. ”Jag önskar att jag kunde …” Vi frågade eleverna om det fanns något som de skulle vilja göra på rasterna men som de inte kunde göra. De flesta av dem som har stora gångsvårigheter, de som går med gånghjälpmedel eller är rullstolsburna svarar ”ja” på denna fråga. Vi kan också se att det är vanligare bland de yngsta eleverna, det vill säga barn i åldrar då många lekar innehåller rörelsemoment. I de öppna svaren beskriver eleverna vilka aktiviteter som de inte kan vara med på. Som förväntat är de fysiska aktiviteterna vanligast, till exempel att springa, gå, hoppa, klättra, hoppa hopprep, hoppa på studsmatta, leka lekar, gunga, cykla, spela fotboll, brännboll, basket och gå på styltor. En elev skriver: ”Att kunna hoppa som alla andra. Det kan inte jag.” 23
Innestängd och utestängd Andra svar handlar mer om en önskan att vara delaktig: ”Hänga med de andra” eller: ”Sticka till affären som dom andra”. Många berättar att de skulle vilja hinna med mer på rasterna, till exempel att hinna ut på skolgården eller att hinna prata med kompisar. En elev skriver: ”Jag hinner inte ner till dom andra innan rasten är slut.”. Frustrationen över att inte kunna göra det som alla andra kan göra vittnar flera elever om. ”Gå ut, men det kan jag inte eftersom min assistent har hissnyckeln och får ingen egen”, ”Gå dit alla andra kan men finns inte hiss överallt”. En elev skriver kort och gott: ”Jag vill göra allt som mina kompisar kan.” Andra skolelevers syn på raster Skolverket ställde i sin undersökning ”Attityder till skolan”, (2006) en fråga om hur elever i grundskolan och gymnasiet upplever rasterna. Studien omfattade totalt cirka 5.000 elever i hela Sverige. Vid en jämförelse kan vi konstatera att elever med rörelsehinder är mycket mer negativa till raster än elever i allmänhet. I Skolverkets studie svarar nästan 80 procent av eleverna i år 4-6 att rasterna är ”mycket” eller ”ganska roliga”. Bland eleverna i vår undersökning är motsvarande andel endast drygt hälften (54 procent). Bland eleverna i år 7–9 är skillnaderna ännu större. Nästan samtliga elever (97 procent) i Skolverksstudien svarar att de trivs på rasterna vilket är dubbelt så många som i vårt projekt. Som framgått av texten ovan finns flera orsaker till att många elever med rörelsehinder inte upplever rasterna som något de ser fram emot. Skolresor, utflykter, studiebesök, idrottsdagar, prao Att gå i skolan handlar inte enbart om att kunna delta i lektioner och på raster. Skolresor, utflykter, studiebesök, idrottsdagar, PRAO och andra aktiviteter ingår också som viktiga delar i elevernas sociala och intellektuella utveckling. De är betydelsefulla för att de ger inblickar och erfarenheter utanför skolans värld och de ger möjligheter till gemenskap med både klasskamrater och lärare i helt andra miljöer och situationer. Vi frågade därför eleverna om deras möjligheter att delta i den här typen av aktiviteter. En tredjedel svarar att de ofta eller ibland inte kan eller får vara med av olika skäl. Allra vanligast är det bland elever i vanlig klass och bland de äldsta eleverna i år 7–9. I den sistnämnda gruppen svarar närmare hälften (44 procent) att det händer ibland eller ofta. I nästa delavsnitt där lärarna ger sin bedömning av skolans tillgänglighet bekräftas bilden av att skolresor, utflykter osv i många fall arrangeras så att elever med rörelsehinder kan delta. Lärarnas bedömning av tillgängligheten i deras skolor Vi frågade lärarna hur de såg på de rörelsehindrade elevernas möjligheter att delta i olika aktiviteter i skolan. Tabellen här nedan visar att även lärarna anser att den fysiska tillgängligheten 24
Page 1 and 2: Särskild, särskiljd eller avskilj
Page 3 and 4: Innehåll Bakgrund 4 Syfte, fråges
Page 5 and 6: Bakgrund 1976-1979 genomfördes vid
Page 7 and 8: örelsehindrade elevers rätt till
Page 9 and 10: Vår definition av rörelsehinder V
Page 11 and 12: Drygt hälften svarade Den slutliga
Page 13 and 14: Databearbetning Den kvantitativa in
Page 15 and 16: Föräldrarnas utbildning Eftersom
Page 17 and 18: Samband mellan diagnos och förflyt
Page 19 and 20: Klasstyper Tabellen visar att drygt
Page 21 and 22: eleverna på andra orter). Storstad
Page 23: gånghjälpmedel eller kör rullsto
Page 27 and 28: Tillgänglighetskrav har funnits l
Page 29 and 30: (LPO 94) ska föräldrar med funkti
Page 31 and 32: åck samt drygt 60 procent av dem m
Page 33 and 34: ”Hjälp att fokusera på uppgifte
Page 35 and 36: ”Efter elevvårdskonferens med re
Page 37 and 38: Inställningen till stödet i under
Page 39 and 40: har en utökad rätt till stöd. F
Page 41 and 42: medel för barn med rörelsehinder,
Page 43 and 44: Bland eleverna i år 7-9 är skilln
Page 45 and 46: Elevernas egna erfarenheter av mobb
Page 47 and 48: planering för att få hjälp osv:
Page 49 and 50: Kompetens, resurser och samverkan -
Page 51 and 52: Bristande ekonomiska resurser ”Om
Page 53 and 54: fram ganska fort av skolan”, ”M
Page 55 and 56: Vi ställde samma frågor i den hä
Page 57 and 58: varierar med olika personer. De öv
Page 59 and 60: Har skolan blivit mer tillgänglig?
Page 61 and 62: Många lärare önskar få personli
Page 63 and 64: Skolsituationen i dag och för 30
Page 65 and 66: RH-klass: Andelen elever i RH-klass
Page 67 and 68: Några sammanfattande synpunkter De
Page 69 and 70: Referenser » Asplund Carlsson, Pra
Page 71 and 72: Bilaga 1 Medverkande kommuner eller
Page 73: Särskild, särskiljd eller avskilj

Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?