Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

gånghjälpmedel eller kör rullstol själva är en helt annan. Närmare hälften av dem kan inte
förflytta sig utan hjälp till alla lokaler i skolan.
En del elever behöver hjälp att förflytta sig på grund av sina funktionsnedsättningar oavsett
lokalernas utformning. Det gäller i första hand barn med svåra rörelsehinder i kombination med
utvecklingsstörning och ibland synskador. De behöver hjälp att skjutsas i rullstol under hela
skoldagen och går vanligen i RH-klass, särskoleklass eller särskild undervisningsgrupp.
Men här finns också en liten grupp som går i vanlig klass. Då gäller det oftast de yngsta
barnen som ännu inte fått lämpliga förflyttningshjälpmedel som elrullstol och/eller som inte orkar
öppna tunga dörrar som saknar dörröppnare.
Hindren är många
Av föräldrarnas och barnens kommentarer framgår att tillgänglighetsproblemen kan gälla dels
undervisningslokaler som musiksal, syslöjd, gymnastiksal inklusive omklädningsrum, dels
allmänna lokaler som till exempel aula, matsal, toaletter, läktare till idrottshall, simbassäng,
lärarrum, aktivitetsrum i källaren, cafeteria, kapprum för kläder, skor och väskor.
Inga dörröppnare: För en del elever är avsaknaden av dörröppnare ett stort probleme: ”Alla
lokaler med dörr som saknar dörröppnare, det vill säga lärosalar, toaletter med flera”, ”Cafeterian
(2 tunga dörrar utan dörröppnare)”
Hiss saknas eller är ur funktion: ”Gympans omklädningsrum ligger i källaren utan hiss.
Personalen bär honom nerför trapporna” Även när det finns hiss är det inte alltid den fungerar.
Det är också vanligt att eleverna inte får använda hissen på egen hand av säkerhets- eller
trygghetsskäl. ”Får ej åka hiss själv men någon kompis eller personal åker då med.”
Otillgänglig skolgård: Skolgården är också ett ställe som ibland är otillgängligt på grund av
nivåskillnader eller svårforcerade markunderlag med grus eller sand. Detsamma gäller
lekredskapen på skolgården, till exempel gungorna, sandlådan, klätterställningar och/eller
fotbollsplanen: ”Är inne när det är kallt ute. Finns inga lekredskap som är anpassade för
funktionshindrade.”
Anpassad skola eller anpassad elev?
Flera elever berättar att det ofta är de själva som måste anpassa sig, inte skolan som anpassas
efter dem. Istället för att ordna så att eleven kan komma fram inne i skolbyggnaden som alla
andra, måste denne ta en omväg utomhus. ”Vissa lektioner måste jag gå utevägen”, ”Jag har
fastnat 2 gånger i hissen så jag kör runt skolan när jag ska till vissa lektioner.” En elev berättar att
han får byta skola vid gymnastiklektionerna: ”Måste åka rullstol 2,5 km till gymnastiksal” (i
annan skola)
”Man känner sig utanför”
De flesta tycker att det är tråkigt att inte kunna ta sig fram överallt, och vissa skriver att de
känner sig utanför. ”Det suger”, skriver en elev. En annan elev utvecklar hur det känns att inte
känna sig delaktig: ”Dåligt, därför att det är tråkigt att komma till skolan då man inte får vara
med”. Just känslan av att inte få vara med och att vara utanför återkommer i flera berättelser:
”Det är synd att inte jag kan göra det men jag är inte ensam om det.”
Andra berättelser visar att de speciallösningar som görs av skolorna inte alltid upplevs
22