Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

själva vid bilresor. ”På vår ort finns cirka 20 taxichaufförer och det är svårt att utbilda alla i
lyftteknik och så. Lyfter själva i honom (2 chaufförer kan själva). De har haft sönder en
bältesstol, till exempel”, ”Olika förare med olika erfarenheter hela tiden”.
En del får ingen skolskjuts: Problem med tillstånd för skolresor förekommer också: ”Begärt
skolskjuts hem då det inte går att framföra rullstol, till exempel i snö. Dock fått avslag 2 gånger”,
”Vintertid plus när det har varit operationer (då han inte kan cykla) har det varit krångligt att få
skolskjuts”.
Resor till friskola nekas: ”Vår dotter nekas fortsatt skolskjuts då hon valt en friskola i samma
kommun”.
Viktigt med trygghet: Flera föräldrar betonar hur viktigt det är med chaufförer som känner
barnet väl och som föräldrarna tryggt vågar anförtro sitt barn till. Extra viktigt är det om barnen
har autism och därmed svårt med ändrade rutiner och nya okända personer samt för barn som på
grund av tal- eller hörselskador har svårt att kommunicera med föraren:
”Fast taxichaufför är guld värt!!” som en förälder uttrycker det. En del elever har det så ordnat
men långt ifrån alla.
Hälften av skolorna är inte tillgängliga
De flesta av eleverna (85 procent) har behov av anpassade skollokaler, men det är långt ifrån alla
som har tillgång till det. Av de aktuella eleverna går hälften i helt tillgängliga skolor sett utifrån
elevernas behov, en tredjedel går i delvis tillgängliga skolor och några går i skolor som inte är
anpassade trots behov. De skolor som är tillgängliga var oftast tillgängliga redan innan eleven
med rörelsehinder började där. Endast ett fåtal skolor har anpassats för den aktuella eleven.
Bäst i specialklasserna
Som förväntat är tillgängligheten bäst i skolor med RH-klasser, särskild undervisningsgrupp och i
särskoleklasser. Men inte ens i dessa skolor där elever med rörelsehinder är en stor målgrupp är
full tillgänglighet helt självklart, 20 procent av skolorna med RH-klasser och 30 procent med
särskoleklass och särskild undervisningsgrupp är endast delvis tillgängliga.
Drygt hälften av eleverna i vanlig klass som har behov av anpassning går i skolor som endast
är delvis tillgängliga. Eftersom många elever i vanlig klass har lättare rörelsehinder handlar
behovet av anpassningar ofta inte om dyrbara ombyggnationer eller installation av hiss utan om
till exempel dörröppnare, enklare anpassningar av toaletter och kapprum, lekredskap på
skolgården etc.
Bristande tillgänglighet kan också handla om att utrymmena är för trånga för hjälpmedel:
”Klassrummet är för trångt så att han har svårigheter att komma fram med rollatorn.”
Alla kan inte förflytta sig överallt
Ganska många elever i vår studie har endast mindre eller nästan inga gångsvårigheter. De flesta
av dem kan därför förflytta sig utan problem inom skolan. Situationen för de elever som går med
21