Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Olämplig pedagogisk miljö: Flera föräldrar beskriver också svårigheter som kan uppstå när
barnet har flera olika funktionsnedsättningar som till exempel autism eller hörselskada: Svårt att
hitta rätt undervisningsform när barnet har både rörelsehinder och autism”, ”Inte anpassad klass
för elev med rörelsehinder, de andra var rymningsbenägna hela tiden”, ”Behövde en undervisning
som var anpassad till hennes hörselskada”
Otillgängliga skollokaler: Flera föräldrar berättar att deras barn har tvingats byta eller kommer
att byta skola på grund av icke anpassade lokaler: ”Fanns ingen anpassad högstadieskola på orten
där vi bor”, ”Kunde inte gå i skolan med kompisarna i 7, 8, 9, fanns ej hiss”, ”Ska byta nästa år
på grund av. olämpliga (otillgängliga) lokaler, 4:e våningen med hiss, lång korridor att passera
med massa skolelever”
(Kommentar: Det är inte ovanligt att elever med rörelsehinder tycker det är obehagligt när
stora grupper av andra elever stormar fram i korridorer och trapphus. Risken är stor att bli
omkull-knuffad om man går med dålig balans eller om någon av misstag slår till ansiktet när man
sitter i rullstol.)
Behov av högre undervisningstakt: I några få fall har elever bytt klasstyp för att de haft behov
av en högre undervisningstakt. Det gäller några elever som flyttat från specialklass till vanlig
klass och ett par elever som flyttat från träningsskola till särskoleklass: ”Först träningsskola,
därefter grundsärskola på grund av kommunikation/sociala skäl”.
Inställningen till klassbytena
Föräldrarnas syn på barnens byten av klasstyp är mycket varierande. Endast drygt hälften är helt
nöjda, medan 25 procent är delvis nöjda och närmare 20 procent är mer eller mindre missnöjda
eller tycker att situationen inte har förbättrats genom klassbytet. Mest nöjda är föräldrarna till
barn som flyttat till vanlig klass och oftare missnöjda är föräldrar vars barn flyttat till RH-klass
eller särskoleklass. ”Flyttade till Stockholm. Fanns ingen vanlig skola. Vantrivts från första
början. Gjort allt för att få vanlig skola.”
Ibland behövs lite hjälp på traven – om assistans
Praktisk hjälp: Många elever med rörelsehinder behöver praktisk hjälp under lektionerna till
exempel hjälp att ta fram och slå upp böckerna, hjälp att skriva för hand eller med dator, hjälp att
förflytta sig i klassrummet, hjälp i samband med gymnastik- slöjd-, fysik- och kemilektioner,
hjälp att hantera synhjälpmedel som magnivision och förstorande kamera osv. I vår studie har tre
fjärdedelar av eleverna behov av hjälp i någon form. Hälften behöver hjälp endast i vissa
situationer, medan en fjärdedel behöver mycket hjälp hela tiden.
Flera föräldrar påpekar också att deras barn behöver någon vuxen som ”buffert” mot andra
elever som av obetänksamhet springer emot eller knuffas på raster, gymnastiklektioner eller i
korridorer.
Hjälp i undervisningssituationen: Många föräldrar beskriver i sina kommentarer att deras barn
även har behov av en annan viktig men mindre synlig form av hjälp. Det gäller bland annat att få
lärarens instruktioner tydligt förklarade och upprepade, hjälp att koncentrera sig och komma
igång med arbetsuppgifterna, sådant som många elever med hjärnskador kan ha svårigheter med:
31