RoL 4:00 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

• SOFIE BREDINGER & SARA DAHLIN VAN WEES
En resa i
rum och tid
Om en studieresa anordnad av Svenska fredskommittén till Tyskland hösten 1999
berättar de båda eleverna Sofie Bredinger och Sara Dahlin van Wees (Se
presentationsruta!). En resa som gav dem upplevelser och minnen för livet.
FÖR ETT ÅR SEDAN FICK VI reda på att vi blivit uttagna
till en anti-rasistresa. Den skulle äga rum mellan den 12:e
och 19:e november och gå till storstaden Berlin.
Vi var 34 elever, de flesta gymnasieelever, från hela
Sverige samt sex ledare.
Vi bodde i en av Berlins förorter som heter Kreuzberg.
Det är en mångkulturell stadsdel, som man kan jämföra
med Stockholms Rinkeby och Malmös Rosengård.
Vi bodde på ett primitivt vandrarhem; långa opersonliga
korridorer, frukostsal i källaren och gemensamma toaletter.
Men det gjorde inte så mycket, eftersom vi mest var
ute på olika historiska platser.
Tacheles
En dag var vi på sightseeing i Berlins före detta judiska
kvarter. Där besökte vi ett slitet “kulturhus”. Det var
smutsigt. En avspänd stämning rådde och man skulle ej
gå igenom en dörr med varningsskylt på, för det betydde
att det saknades yttervägg. Denna plats kallas Tacheles. I
huset hade 1950-90-talets ungdomar gjort mycket speciella
konstverk. När vi gick genom huset med sina enastående
graffitimålningar på väggarna, kände vi oss “utanför”
och ovälkomna. Dessa känslor blommade upp eftersom
ungdomar i samma ålder, men med bakgrunder och upplevelser
som vi inte ens kan föreställa oss, hade gjort dessa
mystiska målningar.
Muren
Muren, som splittrade så många familjer.
Muren, som tog 74 människors liv.
Muren, som delade en redan drabbad stad.
Muren, som blev en nerklottrad, känsloladdad del av
Berlin.
Man kan beskriva den som man vill, men hemsk är
den.
Att titta och känna på detta byggnadsverk är en enastående
men samtidigt avskyvärd känsla. Vi kände rädsla
inför tanken på att en mur och två olika politiska system
kunde dela på folk. Vi började tänka på hur hemskt det
14 RELIGION & LIVSFRÅGOR
måste ha varit för det östtyska folket. Tänk att vara
instängd i sin egen stad!
Vi fick höra talas om många som flytt över muren. Till
exempel så hade en kvinna legat inuti en surfingbräda i
sju timmar!
Att bara se målningarna räckte för att man skulle
kunna förstå hur människorna tyckte och kände. Det var
som att komma en okänd människa in på livet.
På muren stod följande text “Unendlich sind das
Universum + die Dummheit” (Oändligt är universum +
dumheten).
Att denna mening och alla målningar som speglar så
många olika människors personligheter kan finnas på
samma ställe är fantastiskt!
Tyvärr tillät inte tiden något längre besök på platsen,
men vi skulle utan problem kunna gå runt där och titta
hur länge som helst.
Wannsee
I ett av rummen på Wannsee satt 17 män och bestämde
hur ett av världens största folkmord skulle gå till - Den
slutliga lösningen på judefrågan -
Idag är detta vackra hus med sina underbara omgivningar
ett museum.
Vi kom dit en gråmulen dag. Gruppen fick mycket bra