RoL 4:00 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

• ERLING ÖHRNELL De heliga rummen Det ”heliga rummet” är ett rum individen måste finna i sig själv, menar Erling Öhrnell, bildlärare i Skövde. När vi möter eleverna i skolans vardag, så möter vi hos dessa individer embryon i olika stadier till en mängd ”heliga rum”, rum vilka väntar på att speglas och bejakas. DE ”HELIGA RUMMET ELLER RUMMEN”, är jag övertygad om, är ”rum”, vilka är giltiga och viktiga för alla individer. Jag väljer att i den följande artikeln se ”rummen” som flertal då jag tror att vi alla har flera ”rum” vilka vi, kan betrakta som ”heliga”. Sedan några år tillbaka arbetar jag som bildlärare vid en gymnasieskola i Skövde, efter att ha utbildat mig till, och arbetat som konstnär under ett antal år. Så min reflektion kring problematiken kommer röra ungdomstiden och skolans roll i sammanhanget. En historisk tillbakablick Sedan förra sekelskiftet har västvärlden genomgått ett flertal förändringar med sin grund i 1800-talets framvällande industriella revolution. Omvandlingen innebar att urgamla kulturmönster bröts upp när det gamla bondesamhället och bygemenskapen splittrades och nya livsmönster framträdde: • Industrialismen innebar att en urbaniseringsvåg uppstod, vilken fortgår än idag. Landsbygd och byar avfolkades på bekostnad av de stora städernas framväxt. • Arbetsdelningen, ser den engelske forskaren Paul Willis som viktig del av den moderna kulturens utveckling i sin rapport ”Fostran till lönearbete”. Arbetsdelningen bidrager till individens känsla av utanförskap, då där möjligheten att påverka sin situation och villkoren för dessa är starkt begränsade. Vidare beskriver P. Willis i sin rapport vår tids kulturella diffusion och framväxten av subkulturella grupper, vilka står i opposition mot samhällets formella kultur. Dessa subkulturella grupper kan i sin förlängning betraktas som skydd för individen och ge en möjlighet till identitet för individer och grupper av människor vilka av en eller annan anledning känner sig hotade och alienerade från samhällets officiella kultur. • Familjens förändrade roll. Det gamla bondesamhällets storfamilj splittrades - där skedde alla ”uppfostran” av det växande släktet. Där ”skolades” också den unga pojken eller flickan tidigt in i arbetslivet. Idag har denna ”uppfostran” ersatts alltmer av en ”socialise- 6 RELIGION & LIVSFRÅGOR ringsprocess” där ansvaret för den unga människans uppväxt inte bara är familjens angelägenhet utan också samhällets, med dess institutioner som daghem, skola och genom organiserade fritidsaktiviteter. • Sedan folkskolestadgan infördes år 1842 så har skolgången blivit förlängd och är idag i princip tolvårig - allt för att den enskilde individen skall kunna möta det moderna samhällets krav på utbildning. • Vidare sekulariseringen. Den självklara och centrala roll kyrkan tidigare hade i samhällslivet har försvunnit. Desto mindre viktiga har dock inte andliga frågor blivit för individen. I denna process kan också noteras att klyftan vuxit mellan det andliga och materiella - och till det materiellas fördel. Det materiella leder säkert ej människan till en större lycka - det måste i en framtid råda en större balans mellan de andliga och materiella värdena. Från det att den unga människan tidigare, i bondesamhället gick från barndom till yrkesliv och vuxenliv, så är situationen annorlunda idag. Den idag rådande processen för en ung människa, är en längre period - tonårstiden - präglad som den är i många fall av individens sökande efter en identitet. Begreppet tonåring eller ”teenager” började användas som begrepp i USA under 1930-talet. Idag är begreppet vedertaget och i debatten talas det om specifika ungdomskulturer. Viktigt att komma ihåg inför den fortsatta reflektionen är att det trots dessa omvälvande förändringar åvilar varje människa ett personligt ansvar som deltagare i en civilisation och därmed en historisk process. Föränderliga processer hos individ och i samhälle Under de senaste åren har alltmer frågan stått på dagordningen att vi nu lever i ett samhälleligt paradigmskifte. Vi befinner oss i början av det s.k. informationssamhället. Detta samhälle sägs ställa ökade krav på individens flexibilitet och kreativitet. I ett alltmer ökande informationsflöde blir därför valet centralt för individen. För att kunna välja måste individen vara medveten om frågan - ”vem är
jag”? Våra liv har med den ovan skisserade utvecklingen blivit mer individualiserade. Den tyske analytikern Thomas Ziehe har forskat kring ungdomars upplevelse av och individens känsla av utsatthet i det moderna samhället. Ziehe finner där hos många ungdomar ett sökande: • efter meningsfullhet. • en förstärkt livskänsla. • en strävan efter intensitet i livsupplevelsen. Detta förstärker många individers känsla och bild av ett samhälle och kultur utsatt för en ”erosionskris”, där gamla traditioner och normer i ökande tempo nöts ned. En följd av detta innebär bland många att frågor kring arbete, skola och familjebildning ifrågasätts och förlorar för den uppväxande individen sin självklarhet. I sin vidare beskrivning ser Thomas Ziehe i det moderna samhället tre tendenser, vilka formar människans ”livsvärld”: • För det första en ökad reflexivitet, vilket innebär att samhället ger oss större möjlighe- ter att uttrycka och fundera över vår identitet. Samhället producerar också bilder av ungdomen, man är inte bara ung utan samtidigt konfronterad med bilder av hur du borde vara som ung - att konsumera identitet. • Det andra draget formuleras som görbarhet. Det betyder att allt upplevs som möjligt att skapa, vilket också ger oss ansvar då det inte längre är nedärvt eller naturgivet - uttrycket ”skomakare bliv vid din läst”, äger ej längre samma giltighet. • För det tredje uttrycker Thomas Ziehe en ökande individualisering, vilket för honom betyder att individen får möjlighet och måste välja i ett växande utbud av information, men också möjligheten att t.ex. välja livsstil. Heliga rum Utifrån ovanstående bakgrund och tankar - vill jag formulera det ”heliga rummet” - som ett rum individen måste finna i sig själv. När vi möter eleverna i skolans vardag, så möter vi hos dessa individer embryon i olika stadier till en mängd ”heliga rum”, rum vilka väntar på att speglas och bejakas. Den skola, som fortfarande är helt dominerande, är en skola präglad av industrialismens världsbild, där individens uppgift alltid varit att anpassa sig - att vara en liten kugge i ett större maskineri. Idag ställs nya krav, i ett samhälle där det mesta tenderar att bli en vara - med en ökande individualisering som vi sett och där sökandet efter en egen identitet är centralt. Sökandet efter denna identitet och det ”inre rum” - menar jag är knutet till den egna identiteten. Därför måste vägledandet och tillfälle till reflektion i den unga individens sökande efter sitt ”sanna jag” vara en viktig uppgift inom den framtida skolan att bereda tillfällen till. Sökandet efter detta rum kan givetvis icke enbart ske inom skolans ram utan det handlar om en lång process från födseln, där familjen, daghemmet och kamratgrupperna är viktiga på denna resa. Hur skall då detta gå till i skolans värld? Jag tror att skapandet av möten mellan individer är viktigt där förutsättningarna för reflektion skapas - att den kunskap vilken i skolan förmedlas till individen kopplas till frågor kring - vad är det jag lärt mig? Hur lär jag mig? Kort sagt, där var och en blir medveten om sin egen inre process. Att alla de kunskaper vilka förmedlas och bjuds, att de ej är avsedda att rabblas upp utan att individen till dessa utvecklar ett eget förhållningssätt - vad är annars kunskapen värd i det framtida samhälle vilket sägs söka individer med ett större självansvar och vilka besitter flexibilitet och kreativitet. Denna process leder till - att de möten vi har, och individens förhållande till den eget förvärvade kunskapen så kan individen på sikt - i sin egen takt utveckla en tro- ”I förhållande till yttervärlden är människan i princip ofri därför att hon inte är ensam, men i inre mening är varje människa fri från begynnelsen, bara hon kan fatta mod och vara beslutsam nog att använda denna frihet med insikt om att hennes inre erfarenhet har en social betydelse.” ur Den förseglade tiden av Andrej Tarkovskij het mot sig själv, i kampen för den egna själen - det egna ”heliga rummet”. Denna process kräver ett enormt arbete och uthållighet. Allt detta för att utveckla en förmåga att kunna välja i en allt stridare ström av information. Det kräver hos individen ett självansvar - ett ansvar vilket i sin förlängning hjälper till att upprätthålla en livets harmoni. Synpunkter på religionskunskapen Hur ser Du på religionskunskapens uppdrag och uppgift? Vad händer med re-ämnet och re-undervisningen just på Din skola? Vilka utmaningar och möjligheter finns det? Skriv och berätta i RoL! Att mötas är möjligt! Medverka i Din tidning! Erling Öhrnell RUM FÖR LÄRANDE 4:00 7
Page 1 and 2: RUM FÖR LÄRANDE RoL 4:00
Page 3 and 4: 4 Ordförandetankar Nils-Åke Tidma
Page 8 and 9: • LILIAN NILSSON Rum för lärand
Page 10 and 11: ➛ RUM FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLIN
Page 12 and 13: ➛ RUM FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLIN
Page 14 and 15: • SOFIE BREDINGER & SARA DAHLIN V
Page 16 and 17: ➛ EN RESA I RUM OCH TID 16 RELIGI
Page 18 and 19: inte • VALTER LANNERMARK Gud finn
Page 20 and 21: ➛ GUD FINNS INTE GUD FINNS Genom
Page 22 and 23: ➛ FÄÄÄRDIG! gifter? Får de g
Page 24: Nytt läromedel i religionskunskap

RoL 4:00 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?