Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En mixad måltext kan se ut enligt följande:<br />
”Jordbruksverket skall förbättra djurskyddet<br />
genom att utarbeta skärpta djurskyddskrav,<br />
stödja de lokala och regionala myndigheterna<br />
som har tillsynsansvar vad gäller djurskyddslagstiftningen<br />
genom samordning, regeltolkning<br />
och rådgivning, främja djurskyddsforskning<br />
och öka kunskapen om djurskydd och djurhälsa<br />
hos myndigheter, producenter och allmänhet.”<br />
Källa: Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende<br />
Jordbruksverket<br />
En första sak man bör göra i detta fall är att bryta<br />
isär texten i sina enskildheter. Listan med delar kan<br />
sedan komma att se ut så här:<br />
• Förbättra djurskyddet.<br />
• Utarbeta skärpta djurskyddskrav.<br />
• Samordna lokala och regionala myndigheters<br />
djurskyddstillsyn.<br />
• Stödja tillsynsansvariga myndigheter med regeltolkning<br />
och rådgivning.<br />
• Främja djurskyddsforskning.<br />
• Öka kunskapen om djurskydd och djurhälsa.<br />
Därefter behöver man besvara frågan: ”Vilka av<br />
dessa delar är mål och vilka är åtgärdskrav?” Bland<br />
de olika delarna kanske den första och den sista<br />
delen kan betecknas som mål:<br />
• Ett förbättrat djurskydd.<br />
• En ökad kunskap om djurskydd och djurhälsa.<br />
Resten kan sägas vara åtgärdskrav.<br />
För att avgöra vad som är ett mål finns några<br />
tumregler. En sats som kommer före uttrycket<br />
”genom att” är ofta ett mål medan flertalet satser<br />
som inleds med ”genom att” blir åtgärdskrav.<br />
”Jordbruksverket skall förbättra djurskyddet genom<br />
att…” Ett annat knep är att hålla utkik efter<br />
ord som anger önskemål om kvalitativ eller kvantitativ<br />
förändring hos objektet. Djurskyddet ska<br />
”förbättras”. Kunskapen ska ”öka”. Åtgärdskraven<br />
å sin sida är knutna till myndigheten, dvs. det<br />
handlande subjektets göranden (”utarbeta,” ”samordna,”<br />
”stödja,” ”främja”).<br />
Givetvis kan det finnas gränsfall. ”Utarbeta<br />
skärpta djurskyddskrav” kan vara ett sådant. Att<br />
djurskyddskrav ska utarbetas är något som ska<br />
göras. Samtidigt ska djurskyddskraven bli skärpta.<br />
Det kan tolkas som en önskan om en kvalitativ förändring<br />
hos objektet (djurskyddskraven) och därmed<br />
som ett mål. Men det kan också tolkas i motsatt<br />
riktning. Att djurskyddskrav överhuvudtaget<br />
utarbetas blir en skärpning. Det är utmärkande<br />
för själva aktiviteten ”utarbeta krav” att kraven<br />
blir skärpta. Resonemanget kan vara rätt eller fel.<br />
Poängen är dock att det i något fall kanske inte är<br />
alldeles kristallklart vad som är mål och vad som är<br />
åtgärdskrav. Myndigheten får i så fall göra sin urskiljning<br />
på mer lösa grunder. Och när det inträffar<br />
bör myndigheten ta ett steg till. I samband med<br />
dialogen om nästa års regleringsbrev bör myndigheten<br />
lämna förslag till departementet om hur formuleringarna<br />
skulle kunna skrivas på annat sätt.<br />
Att åtgärdskrav och mål förväxlas i regleringsbrevet<br />
är dock ingen större sak. I de flesta fall<br />
kan åtgärdskrav under rubriken ”mål” inte bli så<br />
mycket mer än en estetisk fråga. Det hade sett<br />
snyggare ut om krav på uppgifter och åtgärder<br />
hade stått någon annanstans än i måltexten. Samtidigt<br />
ska man ha klart för sig att specifika åtgärdskrav<br />
är detaljstyrning, dvs. motsatsen till mål- och<br />
13