Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

föräldrapenning. Dessa båda parametrar, effekten
och åtgärdskostnaden, kan i sig inte uttrycka hur
kostnadseffektivt det genomförda åtgärdspaketet var.
Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp. Jämförelser
behöver göras med sådana effekter och kostnader
som sammanhänger med alternativa åtgärdspaket.
För åskådlighetens skull lägger vi in de befintliga
värdena ( procent och 8 mnkr) som en punkt (A) i
ett tvådimensionellt diagram. Dessutom plottar vi ut
några fiktiva alternativ för jämförelser (se figur 4.2).
För att avgöra vilket alternativ som är mest
kostnadseffektivt föreslås normalt att man för varje
alternativ dividerar effekten med åtgärdskostnaden
(se t.ex. Sandahl 99 , s. 5 ). Därefter kan kvoterna
räknas om till åtgärdskostnad per effektenhet
eller omvänt. Enligt detta mycket enkla tillvägagångssätt
ska det då vara möjligt att avgöra vilka
alternativ som är bättre eller sämre än A.
Exempelvis kan vi jämföra alternativen A och C.
För A dividerar vi procent med 8 miljoner och får
Figur 4.2 Alternativ att analysera
2%
1%
EFFEKT
D
B A
0 mnkr 10 mnkr 1 mnkr
E
C
ÅTGÄRDS­
KOSTNAD
Figur 4.3 Analysen
2%
1%
EFFEKT
D
B A
E
0 mnkr 10 mnkr 1 mnkr
ÅTGÄRDS­
KOSTNAD
kvoten 0, 25. För C dividerar vi ,7 procent med
8 miljoner och får kvoten 0,094. Om vi väljer 0
miljoner som åtgärdskostnad får vi för A effekten
0*0, 25 = ,25 procent, medan vi för C får effekten
0*0,094 = 0,94 procent. Alternativ A ska
alltså ge mer effekt för pengarna.
Exakt samma resultat blir det om vi drar linjer
genom varje alternativ. Skillnaden blir bara att analysen
blir grafiskt åskådliggjord (se figur 4.3).
Den brantaste linjen som ligger över alla andra
linjer har den högsta effektivitetskvoten. Enligt diagrammet
ger den allra mest effekt per satsad krona.
Utifrån principen ”maximal effekt till minimal kostnad”
bör därför D väljas, kan man tycka. Men är
det verkligen det bästa valet?
Hittills har vi känt till två parametrar – effekten
och åtgärdskostnaden. Den föreslagna kostnadseffektivitetsanalysen
utnyttjar dock endast en parameter
– effektivitetskvoten. Problemet är att när man
C
41