Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
22<br />
Rapporteringskommentar 1: Avklarning<br />
vs. uppfyllelse<br />
Beroende på hur regeringen har valt att styra myndigheten<br />
kan de målsyftande åtgärderna vara initierade<br />
av myndigheten eller av regeringen. I det förra<br />
fallet kan myndigheten hållas ansvarig för om den<br />
har valt rätt åtgärder till målen. I det senare fallet är<br />
det regeringen som kan hållas ansvarig beträffande<br />
valet av åtgärder. Den vet i så fall bäst vilka åtgärder<br />
som ska vidtas och följaktligen skriver den in dessa<br />
åtgärder som krav i regleringsbrevet. Om dessa<br />
åtgärdskrav hamnar under rubriken ”mål” eller någon<br />
annanstans saknar betydelse i sammanhanget.<br />
Vad som däremot har betydelse är den begreppsliga<br />
skillnaden mellan åtgärdskrav och mål. Åtgärdskrav<br />
är något som ska klaras av medan mål är något<br />
som ska uppfyllas. Vad myndigheten ska ha gjort<br />
kan prickas av (avklarat / inte avklarat) och kanske<br />
volymredovisas (antal). Metoden för detta är<br />
egentligen bara att dokumentera vad som har blivit<br />
gjort. I vilken utsträckning som målet blev uppfyllt<br />
är något annat. Graden av måluppfyllelse går utöver<br />
och sträcker sig bortom det som myndigheten ska<br />
ha gjort. Det måste undersökas med särskilt designade<br />
mätmetoder. Rapporteringen i förhållande till<br />
åtgärdskrav respektive mål blir därför två helt skilda<br />
saker. Här kallar vi dem avklarningsrapportering<br />
och måluppfyllelsebedömning. 9<br />
I något extremfall kan det till och med vara så att<br />
myndigheten inte har ett enda mål men däremot<br />
ett antal åtgärdskrav. Expertgruppen för EU-frågor<br />
(SIEPS) har ett sådant regleringsbrev. Det s.k. målet<br />
(som är det enda de har fått) ser ut enligt följande:<br />
9 Termen ”avklarningsrapportering” är ett klart otympligt ord och behöver inte<br />
användas utanför denna vägledning. Det refererar dock till vad en rapportering i<br />
förhållande till åtgärdskrav faktiskt är. Den är en rapportering där myndigheten<br />
redovisar att allt eller något av det som åtgärdskraven anger har blivit gjort.<br />
”Mål<br />
Expertgruppen för EU-frågors verksamhet regleras<br />
av förordningen (200 :204) med instruktion för<br />
Expertgruppen för EU-frågor.<br />
Av förordningen framgår att Expertgruppen för<br />
EU-frågor skall bedriva och främja forskning,<br />
utvärdering, analys och studier i Europapolitiska<br />
frågor. Verksamheten skall inriktas på att självständigt<br />
och objektivt fördjupa och bredda underlaget<br />
för sådana ställningstaganden som har betydelse<br />
för utvecklingen av Europeiska unionen (EU) och<br />
för Sveriges EU-politik, främst inom områdena<br />
ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik.<br />
Expertgruppen skall särskilt<br />
. initiera och behandla förslag till utvärderings-<br />
och forskningsprojekt<br />
2. göra eller låta göra utredningar och<br />
utvärderingar<br />
3. följa utvecklingen och hålla kontakt med<br />
forskare inom och utom landet, samt<br />
4. publicera och sprida rapporter om<br />
verksamheten.”<br />
Källa: Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Expertgruppen<br />
för EUfrågor<br />
Att ”målet” saknar de egenskaper som kvalificerar<br />
det som ett mål innebär dock inte att det inte kan<br />
följas upp. Skillnaden blir bara att det inte kan följas<br />
upp som ett mål. I så fall bör man ta formuleringarna<br />
för vad de är och lämna en avklarningsrapportering<br />
(se tabell 2.2).<br />
När man som alternativ till en måluppfyllelsebedömning<br />
tvingas redovisa en avklarningsrap-
Change language