Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

1 i världen och att dessa data finns publicerade på internet (www.transparency.org). I detta fall skulle det därför inte bli mer komplicerat än att gå in på deras hemsida och ladda ner de berörda ländernas indexvärden för de senaste åren. När nivåerna för måluppfyllelse är satta är operationaliseringen klar. Den operationella definitionen kan förslagsvis formuleras så här: Enligt 2004 års Corruption Perceptions Index (CPI) ska värdena öka i förhållande till föregående års värden för länderna Bulgarien (CPI > 3,9), Rumänien (CPI > 2,8), Ryssland (CPI > 2,7), Ukraina (CPI > 2,3) och Vitryssland (CPI > 4,2). En operationalisering behöver alltså inte innebära att man snickrar ihop ett eget mått och mäter själv. Man kan mycket väl använda redan befintliga operationaliseringar och data. Redovisningen kan sedan sammanställas i en enkel tabell (se tabell 2. ). I och för sig kan man väl säga att det vaga målet i exemplet rymmer mycket mer än demokratisk kultur som socialt kapital. Men ofta blir det bara en aspekt av målet som är möjlig att mäta. Och även givet den valda aspekten i målet kan det diskuteras om ”CPI” är en bra indikator på demokratisk kultur. Det kan också diskuteras om föregående års mätvärde är ett bra kriterium för måluppfyllelse. Hur man mäter och bedömer måluppfyllelse bör alltid betraktas som något preliminärt. Tabell 2.1 Socialt kapital i icke ODA-länder i Central- och Östeuropa Att det blev länderna Bulgarien, Rumänien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland som kom att omfattas av den operationella definitionen skulle kunna bero på att Svenska institutet hade prioriterat dessa länder. I detta fall var det dock regeringen som hade bestämt att dessa länder skulle prioriteras. Det framgår av regleringsbrevet till Svenska institutet. Alltid när man anger rankingvärden (som i tabeller ovan) bör man också ange en benchmark. Det underlättar tolkningen av de redovisade värdena. Det land som för år 2004 ansågs vara minst korrumperat var Finland med ett CPI-värde på 9,7. Sverige låg på sjätte plats med ett CPI-värde på 9,2. Ett svårare fall Nu är det inte alltid som det finns någon bra förebild till hands. I så fall blir man tvungen att ”uppfinna” sin indikator. Ett sätt att göra denna process hanterlig är att fokusera på vilka avgränsningar som kan behöva göras. En indikator mäter alltid någon avgränsad del i målet. Vilken denna avgränsade del blir kan bero på hur målet (enligt regleringsbrevet) förhåller sig till den verksamhet som myndigheten ska bedriva (enligt instruktionen och andra bestämmelser). Målet kan täcka in ett större område än vad det är meningen att myndigheten ska påverka. För Land Kriterium för måluppfyllelse Tillstånd 2004 Bedömning Bulgarien CPI > 3,9 CPI 4,1 På väg Rumänien CPI > 2,8 CPI 2,9 På väg Ryssland CPI > 2,7 CPI 2,8 På väg Ukraina CPI > 2,3 CPI 2,2 Inte på väg Vitryssland CPI > 4,2 CPI 3,3 Inte på väg
att målet på ett bättre sätt ska höra ihop med den verksamhet som är fastställd för myndigheten kan det finnas skäl att ge målet en verksamhetsanpassad tolkning. Målet avgränsas i så fall till någon aspekt i målet som myndigheten har möjlighet att påverka. Med undantag från övergripande mål (politikområdesmål) blir det emellertid ganska sällan som en sådan avgränsning behöver göras. Håller vi oss till endast verksamhetsgrensmål behöver den nästan aldrig göras. Datatillgången blir nästa avgränsning, som närmare bestämt kan bero på något av följande: . Vilka primärdata som myndigheten kan samla in för att mäta målets uppfyllelse. Sådana data kan komma ur egna observationer av tillståndet, svar på frågor om tillståndet (via enkäter, intervjuer, etc.) eller analyser av dokument som behandlar tillståndet. 2. Vilka sekundärdata som redan finns tillgängliga för andra syften. Det kan vara diarieförda uppgifter, offentlig statistik, öppna datamängder från vetenskapliga studier, etc. Båda dessa alternativ resulterar i en mindre del av allt som i princip kan mätas. Denna mindre del ska representera originalmålet eller den verksamhetsanpassade tolkningen av det. Frågan man bör ställa sig är denna: ”Vilka av alla potentiella data kan associeras med målet?” I många fall behöver också en avvägning göras mellan datakvalitet och insamlingskostnad. Självklart kan återbruk av befintliga datamängder vara ett billigare alternativ än att genomföra exklusiva datainsamlingar till varje mål. Om båda alternativ är valbara kan det nästan alltid vara klokast att välja begagnade data, även till priset av något sämre relevans. Låt oss som exempel utgå från ett vagt mål i Fiskeriverkets regleringsbrev: ”En ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden”. Källa: Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Fiskeriverket Den operationella definitionen av det kan förslagsvis vara: Antalet åretruntboende hushåll i fiskelägena A-kil, B-strand och C-hamn ska inte minska i förhållande till föregående år. I detta fall har målets operationella definition fått en verksamhetsanpassad tolkning. Eftersom målet gäller för Fiskeriverkets verksamhet har ”landsbygd” tolkats som ”fiskelägen”. Indikatorn har blivit ”antalet åretruntboende hushåll”. Det är en avgränsning till vad som enkelt går att mäta bland allt som kan associeras med ”ekonomsikt och socialt hållbar utveckling”. Data kommer inte från samtliga fiskelägen utan endast från ”A-kil, Bstrand och C-hamn”. Det är en ytterligare avgränsning, som har gjorts för att ringa in de fiskelägen där fiskerinäringen fortfarande är dominerande och där merparten av befolkningen fortfarande är bofast. Fiskelägen som inte är något annat än semesterparadis är alltså bortrensade. När det gäller själva datainsamlingen kan möjligen de kommunala förvaltningarna för dessa orter förse Fiskeriverket med rätt uppgifter. Förfarandet skulle i så fall passa in på alternativet att återanvända data som har tagits fram för andra syften. Givetvis kan man fundera över om ”antalet åretruntboende hushåll” är en bra indikator på ”ekonomiskt och socialt hållbar utveckling”. Men om måttet bara är lite relevant behöver det inte avfärdas förrän någon har presenterat ett bättre mått. Är man alltför perfektionistisk och intolerant förnekar 1
Page 1 and 2: utvärdering 2006:7 Måluppfyllelse
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 INTRODUKTION 6
Page 5 and 6: Förord denna skrift handlar om den
Page 7 and 8: som alla myndigheter känner till s
Page 9 and 10: Figur 1.1 Måluppfyllelse som tills
Page 11 and 12: Av mänsklighetens sneda virke kan
Page 13 and 14: En mixad måltext kan se ut enligt
Page 15: kunde man kanske säga att kvalitet
Page 19 and 20: kriterier i ordningsföljd kan oper
Page 21 and 22: Figur 2.2 Duala bedömningsskalor t
Page 23 and 24: Tabell 2.2 Avklarningssrapportering
Page 26 and 27: 2 Måluppfyllelse och resultat: Fö
Page 28 and 29: 2 Figur 3.1 Åtgärder och måluppf
Page 30 and 31: 30 Givet att urvalet är tillräckl
Page 32 and 33: 32 föremätningens värden skulle
Page 34 and 35: 34 Rapporteringskommentar 3: Effekt
Page 36 and 37: 3 Figur 3. Exempel på en effektked
Page 38 and 39: 3 Resultat och kostnad: Pläderande
Page 40 and 41: 40 Figur 4.1 Andel åtgärdskostnad
Page 42 and 43: 42 reducerar från fler till färre
Page 44 and 45: 44 med varandra kan den egentligen
Page 46: 4 ning skulle en sådan bedömning
Page 49 and 50: The perfect to me is the imperfect.
Page 51 and 52: Bilaga ÖVERSIKTSBESKRIVNINGAR AV M
Page 53 and 54: Bilaga 2 BEDÖMNINGSSKALA FÖR MÅL
Page 55 and 56: Premfors, Rune ( 989): Policyanalys

Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?