Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1<br />
man snart sagt varje indikator och då kommer man<br />
ingenstans i processen att utveckla indikatorer.<br />
Ett spretigt fall<br />
Det kan också bli för många indikatorer. Det faktum<br />
att ett och samma mål kan mätas på flera olika<br />
sätt kan innebära att man hamnar i ytterligare en<br />
valsituation.<br />
I en sammanställning som Tore Nilstun ( 980)<br />
har gjort skulle ett mål om minskning av olycksfall i<br />
skogsbruket kunna mätas som:<br />
• antal rapporterade olycksfall per månad<br />
• olycksfallsfrekvens, t.ex. antal olycksfall per en<br />
miljon arbetstimmar<br />
• antalet frånvarodagar per månad på grund av<br />
olycksfall<br />
• frånvarofrekvens, t.ex. antalet frånvarodagar på<br />
grund av olycksfall per 000 arbetstimmar<br />
• antal olycksfall per 0 000 m 3 producerat timmer.<br />
Nilstuns poäng är att det inte är säkert att dessa<br />
mått ger liknande resultat. Det är en empirisk fråga<br />
hur resultaten utfaller. I ett värsta fall kanske olycksfallsfrekvensen<br />
ökar, frånvarofrekvensen minskar<br />
och olycksfall per produktionsvolym blir konstant<br />
(Nilstun 980, s. 85).<br />
I och för sig är det vanligt att myndigheten<br />
bara har konstruerat ett mått per mål. Men när det<br />
finns flera tillgängliga alternativ bör myndigheten<br />
om möjligt testa samtliga för att se om de pekar åt<br />
olika håll. Om resultaten blir disparata blir utvägen<br />
ett urval bland måtten. När flertalet av alla mått<br />
ger likvärdiga mätvärden kan det vara acceptabelt<br />
att välja bort avstickarna och använda vilket mått<br />
som helst av de samstämmiga (jmf. Esaiasson m.fl.<br />
2003, s. ). När resultaten spretar åt många olika<br />
håll får myndigheten överlägga med sig själv, med<br />
sitt departement och eventuellt med sin målgrupp<br />
om hur målet ska följas upp. Detta är normalt inget<br />
större problem. Det handlar om att enas kring<br />
ett mått som efter skärskådning kan anses vara en<br />
aning mer relevant än de övriga (jmf. Nilstun 980,<br />
s. 8 ). Det handlar också om att väga in vad det<br />
kostar att samla in data. Skulle olika mått ha olika<br />
insamlingskostnad kan det vara avgörande för vilket<br />
mått man till sist väljer.<br />
Detta leder oss in på frågan om en måluppfyllelsebedömning<br />
bör baseras på endast en indikator.<br />
Svaret är ja. I och för sig kan man för internt<br />
bruk mäta med en mångfald olika indikatorer.<br />
Men när man ska presentera en måluppfyllelsebedömning<br />
bör man helst välja en av indikatorerna.<br />
Ett alternativ kan vara att konstruera ett index<br />
som bygger på flera indikatorer. Då får man ju ett<br />
och endast ett mätvärde att utgå från. Skälet är<br />
enkelheten. Om man skulle presentera allt man<br />
har mätt är risken överhängande att framställningen<br />
blir oöverskådlig. I så fall skulle en viktig<br />
poäng med måluppfyllelsebedömningen gå förlorad.<br />
En anledning att göra en måluppfyllelsebedömning<br />
är att presentera ett tydbart signalsystem,<br />
inte att överösa läsaren med siffror (jmf.<br />
Riksrevisionen (2005 b , s. 59).<br />
Det kan dock hända att regleringsbrevets återrapporteringskrav<br />
till ett mål pekar ut flera indikatorer.<br />
Mätvärden bör i så fall redovisas för var och<br />
en av indikatorerna. Måluppfyllelsebedömningen<br />
bör likväl underbyggas på enklast tänkbara sätt.<br />
Skalorna för bedömning av måluppfyllelse<br />
Den kompletta operationaliseringen av ett mål består<br />
av någon relevant indikator för mätningen och<br />
något rimligt kriterium för bedömningen. Men det<br />
behöver inte vara ett enda kriterium. Med ett antal
Change language