Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2<br />
Figur 3.1 Åtgärder och måluppfyllelse beträffande mål om delad föräldrapenning<br />
Målsyftande åtgärder<br />
Informationsmöten för föräldrar med<br />
budskapet ”hälften var”<br />
Reklam i media<br />
Brev till pappor med upplysning<br />
om outnyttjade dagar<br />
Brev till mammor med upplysning<br />
om delad föräldrapenning<br />
föräldrapenning. Målet i regleringsbrevet om delad<br />
föräldrapenning kom senare och då var andelen<br />
manliga dagar större än 0,5 procent. Utvecklingskurvan<br />
har med andra ord varit delvis ”spontan”.<br />
Den ”spontana” delen i utvecklingskurvan leder<br />
oss in på frågan: Hur skulle tillståndet år 2004<br />
ha sett ut om inga målsyftande åtgärder alls hade<br />
vidtagits? Skulle tillståndet i så fall ha blivit mindre<br />
än 8,7 procent? Detta är avgörande. Bara om procentsatsen<br />
skulle bli mindre kan vi säga att åtgärderna<br />
ledde till en effekt. Den eventuella effekten<br />
kan uttryckas som en skillnad mellan det faktiska<br />
och det kontrafaktiska tillståndet (se figur 3.2).<br />
Försäkringskassan har inte uttalat sig om<br />
effekten så det som sägs här om effekten ( procent<br />
i figur 3.2) är endast ett antagande i denna vägledning.<br />
Metodfrågan låter sig dock diskuteras med<br />
referens till fallet delad föräldrapenning. I det följande<br />
låter vi därför den underliggande frågan vara<br />
Hela måluppfyllelsen eller<br />
förändringen av tillståndet<br />
Mellan åren 2003 och 2004 har<br />
andelen av alla dagar som togs ut av<br />
män ökat från 1 ,2 till 1 , procent<br />
hur Försäkringskassan skulle kunna gå tillväga för<br />
att mäta den eventuella effekten.<br />
Det finns en uppsjö effektmätningsmetoder men<br />
här presenteras endast några sätt att designa en<br />
effektstudie. 0 De kan sorteras i två kategorier med<br />
ett par i varje:<br />
Uppläggningar med både försöks- och kontrollgrupp<br />
• Slumpmässig kontroll<br />
• Matchad kontroll<br />
Uppläggningar med endast en undersökningsgrupp<br />
• Reflexiv kontroll<br />
• Skuggkontroll<br />
Samtliga effektmätningsmetoder – som mäter<br />
storleken på effekten – går ut på att etablera det<br />
0 Ytterligare effektmätningsmetoder med konkreta exempelbeskrivningar presenteras i<br />
ESV:s vägledning Effektutvärdering (ESV 2006:8).
Change language