Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

att målet på ett bättre sätt ska höra ihop med den
verksamhet som är fastställd för myndigheten kan
det finnas skäl att ge målet en verksamhetsanpassad
tolkning. Målet avgränsas i så fall till någon aspekt i
målet som myndigheten har möjlighet att påverka.
Med undantag från övergripande mål (politikområdesmål)
blir det emellertid ganska sällan som en
sådan avgränsning behöver göras. Håller vi oss till
endast verksamhetsgrensmål behöver den nästan
aldrig göras.
Datatillgången blir nästa avgränsning, som närmare
bestämt kan bero på något av följande:
. Vilka primärdata som myndigheten kan samla in för
att mäta målets uppfyllelse. Sådana data kan komma
ur egna observationer av tillståndet, svar på frågor om
tillståndet (via enkäter, intervjuer, etc.) eller analyser
av dokument som behandlar tillståndet.
2. Vilka sekundärdata som redan finns tillgängliga för
andra syften. Det kan vara diarieförda uppgifter,
offentlig statistik, öppna datamängder från vetenskapliga
studier, etc.
Båda dessa alternativ resulterar i en mindre del av
allt som i princip kan mätas. Denna mindre del ska
representera originalmålet eller den verksamhetsanpassade
tolkningen av det. Frågan man bör ställa sig
är denna: ”Vilka av alla potentiella data kan associeras
med målet?”
I många fall behöver också en avvägning göras
mellan datakvalitet och insamlingskostnad. Självklart
kan återbruk av befintliga datamängder vara ett billigare
alternativ än att genomföra exklusiva datainsamlingar
till varje mål. Om båda alternativ är valbara
kan det nästan alltid vara klokast att välja begagnade
data, även till priset av något sämre relevans.
Låt oss som exempel utgå från ett vagt mål i Fiskeriverkets
regleringsbrev:
”En ekonomiskt och socialt hållbar utveckling
av landsbygden”.
Källa: Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Fiskeriverket
Den operationella definitionen av det kan förslagsvis
vara: Antalet åretruntboende hushåll i fiskelägena
A-kil, B-strand och C-hamn ska inte minska i förhållande
till föregående år.
I detta fall har målets operationella definition
fått en verksamhetsanpassad tolkning. Eftersom
målet gäller för Fiskeriverkets verksamhet har
”landsbygd” tolkats som ”fiskelägen”. Indikatorn
har blivit ”antalet åretruntboende hushåll”. Det
är en avgränsning till vad som enkelt går att mäta
bland allt som kan associeras med ”ekonomsikt
och socialt hållbar utveckling”. Data kommer inte
från samtliga fiskelägen utan endast från ”A-kil, Bstrand
och C-hamn”. Det är en ytterligare avgränsning,
som har gjorts för att ringa in de fiskelägen
där fiskerinäringen fortfarande är dominerande och
där merparten av befolkningen fortfarande är bofast.
Fiskelägen som inte är något annat än semesterparadis
är alltså bortrensade. När det gäller själva
datainsamlingen kan möjligen de kommunala förvaltningarna
för dessa orter förse Fiskeriverket med
rätt uppgifter. Förfarandet skulle i så fall passa in på
alternativet att återanvända data som har tagits fram
för andra syften.
Givetvis kan man fundera över om ”antalet åretruntboende
hushåll” är en bra indikator på ”ekonomiskt
och socialt hållbar utveckling”. Men om
måttet bara är lite relevant behöver det inte avfärdas
förrän någon har presenterat ett bättre mått. Är
man alltför perfektionistisk och intolerant förnekar
1