Sudan i ett strategiskt perspektiv. - FOI

More documents

Recommendations

Info

FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-02-09 14 (25) Titel/Title Memo nummer/number Strategiska intressen i ett framtida Sudan FOI Memo 3528 Humanitärt engagemang Folkmorden i Rwanda och på Balkan är en anledning till att internationella samfundet vaksamt följer Sudan. Både USA och Europa dras med ett dåligt samvete efter att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att förhindra dessa och vill gärna undvika att upprepa samma misstag. Anklagelserna om att folkmord skulle ha begåtts även i Darfur påverkar därför deras engagemang i Sudan. Tillsammans med de investeringar som flera länder och organisationer gjort i att förhandla fram CPA-avtalet bildar detta en viktig bevekelsegrund för det internationella samfundets intressen i Sudan. Ett misslyckande att implementera CPA som leder till en nytänd konflikt eller krig skulle avkräva det internationella samfundet ett starkt och kostsamt engagemang för att förhandla fram en ny fred. Italien, Norge, Storbritannien, Nederländerna och USA, tillsammans med EU, IGAD, AU, FN och Arabförbundet, har undertecknat CPA som ”vittnen”. Norge, Storbritannien och USA är dessutom medlemmar av det som kommit att kallas Sudan-trojkan. Trojkan formades runt 2002 för att hitta en lösning på konflikten och främja fredsprocessen. De senaste åren har man aktivt engagerat sig i att medla kring de utestående frågorna i fredsprocessen. Förutom dessa länder är också Kina en viktig aktör i Sudan. Nedan följer en mer detaljerad genomgång av Norge, Storbritannien, USA och Kinas övergripande bilaterala intressen i Sudan. Därefter följer en översikt över AU, EU, Arabförbundet och FN:s olika intressen och engagemang i Sudan. 3.2.1. Bilaterala intressen Norge Norge har varit djupt engagerat i Sudan, och särskilt södra Sudan redan sedan 70-talet. Norge hade en aktiv roll som medlare under CPA-processen. Rollen som medlare i olika konflikter har varit en viktig internationell profilering för Norge och givet de stora investeringarna landet gjort i CPAprocessen är Norge mycket mån om att bistå implementeringen av avtalet. 92 Genom att vara en stark drivkraft i trojka-samarbetet, har Norge getts en möjlighet att ha en tät utrikespolitisk dialog med stormakterna USA och Storbritannien i Sudanfrågan. Mycket av Norges genomslagskraft som medlare i CPA-processen beror på goda relationer med både SPLM och NCP. Norska Arbeiderpartiet har haft en speciell relation till södra Sudan sedan 1970-talet och har hjälpt till att utveckla SPLM som politiskt parti. 93 Relationerna med Khartoum är i sin tur till stor del baserade på den politiska viljan som funnits i Norge att investera både ekonomiskt och politiskt i fredsprocessen i Sudan. Bl.a. har stora biståndsinsatser för att stötta upp de politiska processerna genom åren skapat ett erkännande av Norge som en relevant samarbetspartner även i Khartoum. 94 Norska ministrar har uttalat sig om att Norge kommer att vara ett av de första länderna att erkänna södra Sudans självständighet om resultatet av folkomröstningen är en delning av landet. 95 Norge har samtidigt satt press på Khartoum att godkänna omröstningsresultatet och södra Sudan som en självständig stat. Genom arbetet i trojkan och i en kontaktgrupp för Sudanintressenter har man utarbetat en politik där man erbjuder en reducering av Sudans utlandsskuld, lyft av FN-sanktioner samt medlemskap i IMF och Världsbanken. 96 Detta förutsätter dock att Khartoum samarbetar med södra Sudan och det internationella samfundet. Samtidigt har Norge slagit fast att man vill arbeta för att bibehålla goda relationer till både Khartoum och Juba efter en delning och verka för ett gott samarbete mellan de båda. 97 Ett sådant samarbete skulle fokusera på att lösa utestående frågor såsom Abyei, men också röra arbetet med Sudans oljeindustri. Som oljeland är oljefrågan viktig för Norge och enligt landet är goda relationer mellan Khartoum och Juba är centralt för den fortsatta driften av oljeindustrin, vilket i sin tur ställer krav på stabilitet och ekonomisk utveckling. 98 I dagsläget samarbetar Norge med både regeringen i södra Sudan och den i Khartoum i oljefrågan. 99 Norge ger bl.a. råd angående förvaltning av oljeintäkter samt verkar som medlare mellan nord och syd i frågan om hur oljeresurserna ska fördelas mellan de två efter en delning. 100
FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-02-09 15 (25) Titel/Title Memo nummer/number Strategiska intressen i ett framtida Sudan FOI Memo 3528 Storbritannien Under kolonialtiden räknades Sudan till det brittiska Afrika. Den faktiska brittiska närvaron i Sudan var dock aldrig så hög, och mellan 1899 och 1956 styrdes Sudan av Storbritannien tillsammans med Egypten i ett gemensamt samvälde. Storbritannien invaderade Sudan av flera skäl, bland annat för att utöka sitt imperium men tillgången till Nilens vatten var också en viktig aspekt. Storbritannien spelade en aktiv roll i förhandlingarna av CPA-avtalet och genom Sudan-trojkan är Storbritannien delaktig i förhandlingarna om de kvarstående frågorna kring gränsdragning, resursfördelning och medborgarskap. Storbritannien har också arbetat med implementeringen av CPA genom olika typer av politiskt, logistiskt, ekonomiskt och tekniskt stöd. Bl.a. har man försökt stärka de politiska kontakterna mellan ministrar i norr och syd. Landet har bidragit med ca £9.5 miljoner för att stödja folkomröstningen samt med £1.9 miljoner till arbetet att stärka södra Sudans polisväsende. 101 Mycket av det övriga brittiska agerandet i Sudan har annars varit koncentrerat till Darfur och humanitära insatser, samt till ekonomiskt stöd till både FN:s och AU:s fredsfrämjande verksamhet. Den brittiske ambassadören i Sudan har poängterat att följderna av folkomröstningen i södra Sudan inte får leda till att Darfur faller i glömska. 102 Storbritannien har sett utvecklingen i Sudan som säkerhetspolitiskt viktigt bl.a. för att förhindra spridningen av terrorism. 103 Sudan ses som kärnan i ett stabilt Östafrika och för att minska terroristgruppers möjlighet att finnas och stärkas i regionen, förhindra flyktingflöden till närliggande länder och skapa välstånd. 104 Utöver nationella säkerhetsintressen kan Storbritanniens engagemang i Sudan till viss del också ses som ett sätt att försöka gottgöra sin ”koloniala skuld” då man anser sig ha bidragit till landets långa konflikt. 105 Det brittiska styret skapade ett system innehållande två separata administrationer för norra och södra Sudan, där pass och visum krävdes för resor och tillåtelse fordrades för handel mellan norr och syd. Britterna hjälpte också till att skapa de nödvändiga politiska strukturer och institutioner som krävdes för att styra den norra delen av landet men lämnade södern underutvecklad. Vid självständigheten 1956 bidrog Storbritannien även till att ansluta södra Sudan till norr, istället för att tillåta en union de bägge delarna emellan. 106 Det brittiska agerandet menas ha kraftigt bidragit till de geografiska, politiska, historiska samt kulturella skillnader som idag råder och splittrar Sudans norra och södra delar. 107 Det nuvarande brittiska engagemanget i Sudan har därmed beskrivits av den brittiska regeringen som både ett nationellt säkerhetsintresse och som ett ansvarstagande utifrån sitt historiska engagemang i landet. 108 Ett ekonomiskt samarbete finns idag mellan Storbritannien och Sudan. Båda länderna har framhållit en önskan om förstärkt och förbättrad handel. 109 Bland britterna finns en rädsla för att åsidosättas av Kinas framfart i Sudan, och därmed gå miste om potentiellt goda investeringar, däribland i Sudans oljeindustri. 110 Storbritannien kommer troligen vara en viktig aktör i att forma både EU och FN:s initiativ i Sudanfrågan.(Se även ’EU’ nedan) USA USA är Sudans största bilaterala givare och har sedan 2005 skänkt över 6 miljarder dollar till Sudan och sudanesiska flyktingar i Tchad. Dessa har bl.a. använts för att bekämpa hungersnöd i södra Sudan. Utöver humanitärt bistånd har USA även stöttat utbildningen av militären i södra Sudan. 111 USA har flera olikartade intressen i Sudan. Framför allt vill USA inte att Sudan ska bli en ny fristad för terrorism och därför är ett stabilt Sudan mycket viktigt för den amerikanska regeringen. Vad gäller terrorismbekämpning har USA sedan bombattentaten mot de amerikanska ambassaderna i Nairobi och Dar Es Salaam 1998 arbetat nära Khartoum. 112 I kontrast till terrorbekämpningen står Darfurfrågan där USA engagerat sig starkt och anklagat Khartoum för folkmord. En annan anledning till USA:s aktiva roll i Sudan, och då framför allt i fredsförhandlingarna mellan nord och syd, tros vara en stark lobbying från konservativa evangelister i det amerikanska politiska livet, som sedan länge sympatiserat med det kristna södra Sudan. 113
Page 1 and 2: FOI MEMO Projekt/Project Sidnr/Page
Page 3 and 4: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-
Page 13: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-
Page 25: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-

Sudan i ett strategiskt perspektiv. - FOI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?