Sudan i ett strategiskt perspektiv. - FOI

More documents

Recommendations

Info

FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-02-09 18 (25) Titel/Title Memo nummer/number Strategiska intressen i ett framtida Sudan FOI Memo 3528 AU har varit ganska försiktig i att spekulera kring sitt mandat och sina aktiviteter efter folkomröstningen. AU:s kommission har ännu inte utvecklat eller diskuterat hur organisationens roll kan komma att se ut i de olika scenarier som kan uppstå efter att omröstningsresultatet kungörs eller CPA-perioden löper ut. 130 Hur organisationen för första gången hanterar en delning av ett medlemsland kommer att bli mycket intressant och AU har varit mer flexibel än föregångaren OAU i denna typ av frågor. Detta gör dock organisationen mer oförutsägbar. I princip är man emot delningar av länder men AU har alltid lagt stor vikt vid att värna om mänsklig säkerhet och har även vid olika tillfällen utmålat Sudan som ett specialfall. AU:s förhållande till de regionala mekanismerna och gemenskaperna, där man i många fall valt att avvakta beslut i en fråga tills den regionala organisationen sagt sitt, är sannolikt att spela en roll. I östra Afrikas fall betyder det att hur IGAD, men även East African Community (EAC), väljer att förhålla sig till utvecklingen i Sudan kan komma att påverka AU:s inriktning. Det är tänkbart att AU tar stöd i IGAD:s agerande. AU har under 2000-talet flera gånger visat sin vilja att intervenera militärt i den egna regionen, även under mycket svåra omständigheter som t.ex. situationen i Somalia. AU ingår redan i FN/AU:s hybridstyrka – UNAMID – i Darfur, och hade en egen insats i området innan UNAMID kom på plats. Det är däremot osannolikt att AU skulle orka med att leda en ny insats i regionen, framförallt då man fortsatt är eftersatt i Somalia. AU:s stående brigad, African Standby Force (ASF) är teoretiskt operativ men detta ramverk kan förutsättas vara otillräckligt utarbetat för att styrkan ska kunna användas i Sudan. Dessutom är det osannolikt att medlemsländerna i ASF:s östra brigad (EASBRIG), där även Sudan ingår, skulle kunna generera tillräcklig politisk vilja för att genomdriva en gemensam intervention i Sudan. 131 Utöver det är det inte troligt att AU skulle engagera sig i en region där det redan finns en FN-närvaro. Istället är en möjlighet att AU under sådana omständigheter som upplevs kräva någon form av fredsfrämjande intervention kommer att vända sig till FN för att få FN att utöka sitt engagemang. EU EU:s intressen i Sudan grundar sig delvis på landets betydelse för att bevara stabiliteten i både nordöstra Afrika och mellanöstern – två regioner generellt av strategiskt intresse för Europa. 132 I övrigt söker EU spela en komplementär roll till USA i Afrika och Mellanöstern och engagemang i Sudanfrågan är viktigt för att bibehålla sin position som en betydelsefull aktör i dessa regioner. 133 EU är framförallt en ekonomisk aktör i Sudan. Under åren 2005-2007 skrevs en överenskommelse om utvecklingsstöd värt 400 miljoner Euro. Utbetalningen av fonderna kopplades till implementeringen av CPA-avtalet. 134 Sudan har inte skrivit på det avtal som utgör det legala ramverk för europeiska kommissionens relationer med afrikanska länder vilket innebär att kommissionen inte kan betala ut de medel som finns avsatta för perioden 2008-2013. 135 NCP är generellt skeptiska till EU och har påverkats av EU:s insats i Tchad som sågs som en förtrupp för en eventuell invasion av Sudan. 136 EU:s agerande i Sudan påverkas av den brittiska hållningen. Britter dominerar till exempel EU:s delegation i Khartoum. Frankrike å sin sida har tagit en avvaktande position till utvecklingen i Sudanfrågan som man i första hand uppfattar som en brittisk angelägenhet och kommer troligtvis gå på en eventuell brittisk linje. I gengäld förväntar de sig britternas stöd när de lägger fram förslag gällande de regioner i Afrika där Frankrike traditionellt varit en stark aktör. Paris har dock varit engagerade i Darfurfrågan då den hotar Tchad och Centralafrikanska republiken, två av Frankrikes gamla kolonier. Frankrike är också det västland med störst militär närvaro i regionen. Om en våldsam kris skulle bryta ut i Sudan skulle EU sannolikt endast agera med ett FN-mandat i ryggen. En militär EU-insats är dock inte trolig. Oavsett hur britterna ställer sig i frågan är det sannolikt att Tyskland och eventuellt även Spanien kommer att vara mycket tveksamma till ett militärt engagemang då länderna av olika skäl, däribland ekonomiska, generellt har motsatt sig militära EU-insatser. Givet Bashirs och NCP:s tidigare skepsis mot trupper från EU-länder skulle en sådan styrka även riskera att mötas av allt annat än samarbetsvilja från Khartoums sida. 137 Ett
FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-02-09 19 (25) Titel/Title Memo nummer/number Strategiska intressen i ett framtida Sudan FOI Memo 3528 troligare scenario är att EU kommer att stödja södra Sudan med kapacitetsuppbyggnad. Även stöd till AU:s diplomatiska initiativ och förhandlingspanelen ledd av Thabo Mbeki kommer sannolikt att vara en av EU:s viktigaste strategier för att stödja en fortsatt fred i Sudan. EU har dock tidigare stöttat genomförandet av AU:s militära fredsfrämjande insatser i Afrika. Ett liknande samarbete är möjligt om situationen skulle utvecklas så att AU väljer att intervenera i Sudan. 138 Arabförbundet Sudan har varit medlem i Arabförbundet sedan självständigheten 1956. 139 Vid Arabförbundets toppmöte i Tunis 2004 stöttade organisationen idén om ett enat Sudan. 140 I oktober 2010 hölls ett möte mellan afrikanska och arabiska utrikesministrar tillsammans med generalsekreterarna från AU och Arabförbundet. Vid detta möte diskuterades bland annat Sudan och en gemensam resolution för att stödja fredsprocessen antogs. 141 Denna omnämnde bland annat afrikanska och arabiska staters nyckelroller i UNAMID och UNMIS; Sudans suveränitet, självständighet och territoriella integritet; stöd för de insatser som ska skapa fred inom territoriet; stöd för folkomröstningar i södra Sudan och Abyei; samt en donation från arabförbundet på 2 miljarder USD för återuppbyggnad i Darfur och södra Sudan. 142 Arabförbundet kommer sannolikt att påverkas av Khartoums agerande efter att resultatet av folkomröstningen officiellt offentliggjorts. Vad gäller tillgången till Nilens vatten influeras Arabförbundet starkt av Egypten. Samtidigt har flera av dess medlemmar stora inrikespolitiska problem för närvarande, vilket kan påverka organisationens möjlighet att aktivt arbeta med Sudanfrågan. Dessutom har medlemsstaterna traditionellt haft svårt att komma överens om gemensamma ståndpunkter i för organisationen viktiga frågor, vilket försvagar organisationen som säkerhetspolitiskt verktyg. FN FN har två insatser i Sudan, UNAMID i Darfur (tillsammans med AU) och UNMIS i södra Sudan. Vid eventuella våldsamheter efter folkomröstningen förväntas UNMIS agera. UNMIS kapacitet är dock begränsad. Även om insatsen har ett kapitel VII mandat vad gäller skyddet av civila så är insatsen framförallt utformad som en observatörs- och verifieringsinsats (kapitel VI). Dessutom är insatsen liten i förhållande till det territorium den är tänkt att täcka. Vid tidigare våldsyttringar, bland annat i Abyei i maj 2008 och i Malakal i februari 2009, har FN beskyllts för att inte göra tillräckligt för att skydda civila. 143 Sedan dess har styrkan omplacerats något och en ny strategi för skydd av civila har utvecklats. Hur detta påverkar FN:s möjligheter att agera är dock svårt att säga eftersom strategin ännu inte använts i praktiken. I och med att CPA löper ut kommer också UNMIS mandat att upphöra då det är helt kopplat till CPA-processen. FN planerar för närvarande för någon form av insats även efter UNMIS. Detta har dock inte gått att planera i den utsträckning organisationen velat då det inte varit politiskt gångbart. Att i ett för tidigt skede börja planera för en ny insats hade kunnat tolkas som att ta ställning i konflikten då norra Sudan varit mycket känsliga för handlingar som på något sätt gått att koppla till ett självständigt södra Sudan. Det finns därför en risk att planeringen för en ny insats inte kommer att vara klar i tid, vilket naturligtvis påverkar en kommande styrkegenerering och eventuell deployering. UNMIS aktiviteter har dock förskjutits mer och mer till södra Sudan, vilket gör att dessa strukturer skulle kunna användas i en ny insats även om mandatet ser annorlunda ut. Utformningen av mandatet kan också komma att förenklas då insatsen enbart skulle befinna sig i södra Sudan som ställer sig positiva till en FN-närvaro. Vid en ny konflikt mellan norra och södra Sudan, och om södra Sudan inte har uppnått folkrättslig status, kan FN dock få mycket svårt att agera om insatsen skulle kräva norra Sudans medgivande. Samtidigt kan FN:s närvaro i norra Sudan komma att påverkas negativt av en delning. UNAMID, FN:s insats i Darfur, har redan stora problem, bland annat på grund av bristande stöd från regeringen i Khartoum och det är inte omöjligt att NCP kommer att bli än mer protektionistiskt och ytterligare försvåra för FN efter att södra Sudan blivit självständigt. Dock är Khartoum beroende av UNAMID:s närvaro för att bibehålla stabiliteten i Darfur, vilket skulle tala emot att insatsen tvingas ut ur landet.
Page 1 and 2: FOI MEMO Projekt/Project Sidnr/Page
Page 3 and 4: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-
Page 17: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-
Page 25: FOI MEMO Datum/Date Sida/Page 2011-

Sudan i ett strategiskt perspektiv. - FOI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?