Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

More documents

Recommendations

Info

Regeringsuppdrag 1999 I maj 1999 gav regeringen Högskoleverket och Socialstyrelsen i uppdrag att fotmulera examensmål for de flesta av de specialiseringar som Behörighetsuttedningen föreslagit. Specialiseringarna var specificerade: av uppdraget ftam- gick att målbeskrivningat skulle utformas föt specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning mot intagnings- och /akutsjukvård, anestesisjukvård, intensivvård, opetationssjukvåtd respektive prehospital sjukvåtd: allmän hälso- och sjukvåtd med inriktning mot specialiserad kirurgisk våtd, specialiserad medicinsk våtd respektive onkologisk vård; vård av batn och ungdomar; arbete som disktriktskötetska; psykiatrisk våtd och omsorg; omvårdnad av äldte; samt ortoptik och barnoftalmologi. Föt specialiseringen mot omvåtd- nad av äldre fanns dessutom en uppräkning av vilka moment som skulle ingå. Nuvarande specialistsjuksköterskeexamen införs I mats 2001 infötdes specialistsjukskötetskeexamen i examensordningen med elva inriktningat. När examensotdningen gjotdes om 2007 gjotdes mindte justetingar och examen fick den utformning den hat i dag (se bilaga 2). Begäran om en översyn I separata skrivelser har både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Vårdforbundet tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening (SSF), daterade 2008-01-19 respektive 2008-04-10, bett regeringen utreda specialistsjuksköterskeutbildningen. SKL framfor att det finns för få specialistsjuksköterskor med rätt kompetens. Våtden forändras mycket vilket ställer höga krav på kompetens men utbildningen, till exempel de inriktningar som finns, behöver bätte svara mot vårdens behov. SKL ger också konkreta exempel på obalanser i inriktningarna. Utbildningssystemet behöver bli mer flexibelt, öppet och anpassat efter behoven. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening skriver att de ser ett stort behov av specialistkompetens men att antalet specialistsjuksköterskor minskat. Behovet av specialisering har förändrats, och nuvarande examen tillgo- doser inte behovet av kompetens i dagens vård. De vill att en översyn görs av relevans, behov av inriktningar och nivåanpassning till examenssystemet. De vill också att all specialistutbildning ska ge åtminstone magisterexamen, att krav ska ställas på bland annat relevant forskning på lärosätet, att utbildnings- utbudet bör öka och "antalet platser" ökas kraftigt, med bibehållen kvalitet. 16
Vården i framtiden Av direktivet till denna urredning framgår att specialisrsjuksköterske- utbildningen bätte ska kunna följa kunskapsutvecklingen inom vården. Det har därför vatit nödvändigt att sätta in utbildningen i det sammanhang som den förväntade framtida vården utgör. Frågor om hur man ser på vårdens utveckling har av det skälet ställts i de samtal som verket haft under utredningens gång. Samtalen har också kretsat kting hur dessa förändringar kan påverka hur sjuksköterskorna kan och bör arbeta, och kring skilnaden mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. I dessa samtal framträder ett antal förändtingar, som här sammanfattas som tre trender: nya behandlingsmöjligheter, strukturella förändringar och patienten i centrum. Nya behandlingsmöjligheter Sjukvården blir alltmer specialiserad och kvalificerad, med fördjupat specia- listkunnande. Stora framsteg på de medicinska och medicintekniska områ- dena gör att mer avancerade behandlingar blir möjliga. Sofistikerade former av informations- och kommunikationsteknik, IKT, öppnar nya möjligheter inte bara för journalsystem och övervakning, utan också för diagnostik och behandling. Neonatalvården har ändrats mycket genom att för tidigt födda barn överlever i större utsrräckning och behöver avancerad sjukvård. Bättre behandlingsmetoder gör att dödligheten minskar i stora sjukdomsgrupper, framför allt hjärt- och kärlsjukdom. En del sjukdomar, som diabetes, blir däremot vanligare, liksom fetma. Det innebär att människor lever med tillstånd där livsstilsfaktorer har stor betydelse. Till detta kommer den demografiska faktorn: med ökad medellvslängd har andelen äldre i befolkningen ökat. Samtidigt ökar andelen äldre med flera sjukdomar och olika slag av funktionsnedsättningar. Vård i livets slutskede kommer att vara en allt viktigare del av vården. Med en sjukvård som kostar allt mer ökar kraven på effektivitet, vilket är en del av förklaringen til den allt starkare betoningen på att arbeta evidensbaserat. Det är en utmaning för vården att finna former för att sprida den forskning som finns om bättre sätt att arbeta. Strukturella förändringar Sjukvårdslandskapet har ändrats mycket, med fler huvudmän, och fler slags huvudmän, som vårdgivare. Två stora teformer, Psykiatri reformen och Ädelre- fotmen, har inneburit förskjutningar i ansvar och uppgifter mellan kommuner och landsting. Kommunerna varierar i hut stott deras ansvar är och det är stor skillnad mellan regioner som har, respektive inte har, ansvar för hemsjukvård. Med Ädelreformen har kommunerna fått ett <strong>nytt</strong> ansvat för yrkesgrupper som av tradition inte varit kommunanställda. Der har inneburit en utmaning för 17
Page 1 and 2: Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: _! IZatrineholms kommun '\ SAMMANTR
Page 5 and 6: Miljö- och hälsoskyddsnämndens h
Page 7 and 8: g LANDSTINGET .'l.\;;¡;'.~GG.\;iE
Page 9 and 10: OJ Lo\NDSTINGET SÖRMLAND '.;' ,,-
Page 11 and 12: ., . L.~NDST!NGET SÖRMLAND 20 L 0-
Page 13 and 14: IZatrineholms kommun '\ Vård- och
Page 15 and 16: www.hsv.se R:l1-''-'OiAr I '---¡.i
Page 17 and 18: Högskoleverket . Lunrmakargatan 13
Page 19 and 20: Sammanfattning Högskoleverket har
Page 21 and 22: S pedal istsj u ksköters keutbi Id
Page 23 and 24: Examinerade specialistsjukskötersk
Page 25 and 26: Utbildning som ledet til en examen
Page 27 and 28: Hur specialistsjuksköterskeexamen
Page 29: utbildningsprogram som leder rill g
Page 33 and 34: genomgå. medför nya arbetsuppgift
Page 35 and 36: Ansvar och styrning En stor del av
Page 37 and 38: som en förhandlingsfråga". Att ä
Page 39 and 40: om utbildning inom omvårdnadsområ
Page 41 and 42: den. Högskoleverket prövar rätre
Page 43 and 44: Förbereda för olika slags verksam
Page 45 and 46: den.'o Det är på flera håll bris
Page 47 and 48: Stort behov av flexibilitet L före
Page 49 and 50: möjligheten att anställas innan m
Page 51 and 52: smal karaktär som önskas, utifrå
Page 53 and 54: Kvaliteten i utbildningen Slutsatse
Page 55 and 56: En yrkesexamen Som beskrivits ovan
Page 57 and 58: Hearing med berörda specialistsekt
Page 59 and 60: . visa förmåga art med helherssyn
Page 61 and 62: För specialisrsjukskörerskeexamen
Page 63 and 64: KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG T
Page 65 and 66: FÖRORD Svensk Förening för Sjuks
Page 67 and 68: BAKGRUND Diabetes är en växande f
Page 69 and 70: UTBILDNING OCH KOMPETENS I det föl
Page 71 and 72: NIVÅ 1.2, 37.5 HÖGSKOLEPOÄNG Fö
Page 73 and 74: NIVÅ 3, FORSKARUTBILDNING (DOKTORS
Page 75 and 76: Själva regeringsuppdraget i fullte
Page 77 and 78: Kopia till 50cialdepanementet/HS Fi
Page 79 and 80: KA'lRINI1HcÍLMS KOMMUN Kommunstyre
Page 81 and 82:
Arbete och studier, Omvärldskunska
Page 83 and 84:
MEDFINANSIERING AV LOKALER TILL PRO
Page 85 and 86:
IZatrineholms kommun '\ SOCIALFORVA
Page 87 and 88:
IZatrineholl1S kommun '\ SAMMANTRÄ
Page 89 and 90:
Medsökande kommun 9 Medsökande ko
Page 91 and 92:
6. Projektets insatser Beskriv vilk
Page 93:
I 14. Övrig information tillänsst
show all

Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?