Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

Men en inventering av dagens komperens räcker inte. Den bild av vården
som framträder är att den blir allrmer slimmad och resultatinriktad, med
snabb forändringstakt. Det innebär allt högre krav på vårdpersonalen och allt
mer av srategiskt tänkande. Det innebär också allt högre krav på att vårdgi-
varna har kompetensplaner för de sjuksköterskor de anställer. Ett gott exempel
som utredningen mött är arbetet med kompetensförsörjning vid Karolinska
Universitetssjukhusets akutklinik i Huddinge. Sedan drygt tio år arbetar kli-
niken med så kallade kompetensstegar'7, varav
en är för sjuksköterskor. Syf-
ter är att skapa en struktur för utveckling av komperens och ansvar. Stegen
fungerar som underlag för verksamheten genom att klargöra vilken kompetens
som finns och möjliggöra strategiska rekryteringar. För den anställde
visar sregen utvecklingsmöjligheterna på kliniken. Stegen är indelad i fem
nivåer som består av formella krav (utbildning, erfarenhet) och mål i form
av uppgifter och ansvar. Från nivå tre kan sjuksköterskan inrikta sig mot ett
specifikt område och ta ansvar for utvecklingsarbete inom området. Stegen
är också kopplad till systematisk reflektion kring sjuksköterskans kompetens
i relation til hennes eller hans kompetensnivå. och används i dialogen om
utbildning och kompetensutveckling vid utvecklingssamtal mellan sjukskö-
terska och chef.
Ansvar på olika nivåer
En önskan att problemet med styrningen av utbildningen ska lösas genom
centrala regler går som en röd tråd i svar som Högskoleverket fått i arbetet
med denna utredning. Ett återkommande önskemål är, til exempel, att det
borde finnas centrala riktlinjer för vad utbildningen ska innehålla och vilken
kompetens sjuksköterskor ska ha. Även om man borrser från att det knappast
finns någon gemensam uppfattning om vad innehållet ska vara, så är det nog
bara att konstatera att samhället utvecklas mot allt mer av decentralisering av
beslut och allt mer av målstyrning, och det är inte sannolikt att den utvecklingen
kommer att vända.
etens beskrivningar. I stället är
Socialstyrelsen gör inte, som tidigare, komp
det, som nämnts ovan, verksamhetschefen eller motsvarande som dels fördelar
arbetet på ett sådant sätt att kraven på god vård uppfylls, dels ansvarar
för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har den kompetens
som krävs." Det är endast ett fåtaL, specificerade. arbetsuppgifter som är förbehållna
en viss yrkesgrupp. Den statliga styrningen kan ses som en balans
mellan säkerhet och utveckling: för att inte hindra nödvändig utveckling av
utbildning och vård är den centrala styrningen så liten som möjligt, och utgör
bara ett slags yttersta säkerhetsnät. Staten utövar styrning genom Högskole-
verket och Socialstyrelsen, tilsynsmyndigheter för högskolan respektive vår-
17. Uppbyggnaden följer den rekommendation som är utvecklad av sis, Ledningssystem for
kompetensförsörjning (2004).
18. Socialstyrelsen redogör för hur regel
26
sjukvàrden och tdndvdrden? Socialstyrelsen 2004.
verket ska colkas i skriften Vem fdr göra vad i hiilso- och