Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

More documents

Recommendations

Info

vande specialiteter, som inom operarionssjukvården. Stora enherer har en fördel genom arr det är lärrare art låra arbetsuppgifter rorera, och ha farre runga skifr per person, när personalen är srörre. På så särr kan fler specialisrutbildade motiveras att stanna kvar i patientnara arbete. Lönesärrningen ligger naturligtvis helr utanför denna utredning. men der är ofrånkomligr arr viljan arr vidareutbilda sig påverkas av belöningar av olika slag. 20
Ansvar och styrning En stor del av arbetet i denna utredning har krersat kring frågor om ansvar, finansiering, styrning och kommunikarian. Hur högskolan sryr sin inrerna organisarion, och kommunicerar med andra högskolor och vårdgivare. avgör högskolan själv, och frågorna ligger därför uran f ör Högskoleverkets mandar. Efrersom frågorna har sror betydelse för specialistsjukskörerskeutbildningens kvalirer går de dock inre arr borrse från i denna rapporr. Ansvar för specialistsjuksköterskeutbildningen Arr hälso- och sjukvårdspersonal ska urföra sirr arbete enligt verenskap och beprövad erfarenher framgår av lagen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS). Det övergripande ansvaret för arr det finns den personal som behövs för att kunna ge god vård regleras i hälso- och sjuk- vårdslagen (HSL 1982:763). Det närmare ansvaret för kompetensförsörjningen beskrivs i en av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12). Av föreskriften framgår arr det systematiska kvalitetsarbete som ska finnas i vården ska inne- hålla err ledningssystem för kvalitet och patienrsäkerhet. Systemet ska säker- ställa arr det finns rutiner för arr tillgodose att personalen har nödvändig kompetens för arr utföra aktuella arbetsuppgifter. Det ska också finnas planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Tills för knappt tio år sedan var landstingen huvudmän för sjuksköterskeutbildningen. När staten 2002 tog över huvudmannaskapet för utbildningen 13 fick högskolan, som redan sedan några år var utbildningsanordnare, hela ansvaret, inklusive för innehållet i den kliniska utbildningen. Därmed skildes ansvaret för kompetensförsörjningen från ansvaret för utbildningen. och vårdens behov och perspektiv, som tidigare varir självklara utgångspunkter, riskerade arr trängas tilbaka. Många av de problem som finns med specialistsjuksköterskeutbildningen kan anragligen föras tilbaka på hur denna delning har hanrerats av respektive huvudman. Som framgår av avsnitt nedan gäller det både utbildningens utformning och dess dimensionering. Ersättning för klinisk utbildning Err lärosäte som ger specialistsjuksköterskeutbildning får ersärrning för denna utbildning ur lärosätets grundutbildningsanslag från regeringen på samma sätt som för annan urbildning, i form av ersärrning för helårsstudenrer och helårsprestarioner. Ersärrningen avser hela utbildningen, alltså även den verksamhetsförlagda, kliniska utbildningen (VFU). Alla beslut om inrern fördelning av utbildningsanslaget från regeringen farras av lärosätet. 13. Proposition 2000/01:71, Nyet huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar. 21
Page 1 and 2: Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Page 3 and 4: _! IZatrineholms kommun '\ SAMMANTR
Page 5 and 6: Miljö- och hälsoskyddsnämndens h
Page 7 and 8: g LANDSTINGET .'l.\;;¡;'.~GG.\;iE
Page 9 and 10: OJ Lo\NDSTINGET SÖRMLAND '.;' ,,-
Page 11 and 12: ., . L.~NDST!NGET SÖRMLAND 20 L 0-
Page 13 and 14: IZatrineholms kommun '\ Vård- och
Page 15 and 16: www.hsv.se R:l1-''-'OiAr I '---¡.i
Page 17 and 18: Högskoleverket . Lunrmakargatan 13
Page 19 and 20: Sammanfattning Högskoleverket har
Page 21 and 22: S pedal istsj u ksköters keutbi Id
Page 23 and 24: Examinerade specialistsjukskötersk
Page 25 and 26: Utbildning som ledet til en examen
Page 27 and 28: Hur specialistsjuksköterskeexamen
Page 29 and 30: utbildningsprogram som leder rill g
Page 31 and 32: Vården i framtiden Av direktivet t
Page 33: genomgå. medför nya arbetsuppgift
Page 37 and 38: som en förhandlingsfråga". Att ä
Page 39 and 40: om utbildning inom omvårdnadsområ
Page 41 and 42: den. Högskoleverket prövar rätre
Page 43 and 44: Förbereda för olika slags verksam
Page 45 and 46: den.'o Det är på flera håll bris
Page 47 and 48: Stort behov av flexibilitet L före
Page 49 and 50: möjligheten att anställas innan m
Page 51 and 52: smal karaktär som önskas, utifrå
Page 53 and 54: Kvaliteten i utbildningen Slutsatse
Page 55 and 56: En yrkesexamen Som beskrivits ovan
Page 57 and 58: Hearing med berörda specialistsekt
Page 59 and 60: . visa förmåga art med helherssyn
Page 61 and 62: För specialisrsjukskörerskeexamen
Page 63 and 64: KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG T
Page 65 and 66: FÖRORD Svensk Förening för Sjuks
Page 67 and 68: BAKGRUND Diabetes är en växande f
Page 69 and 70: UTBILDNING OCH KOMPETENS I det föl
Page 71 and 72: NIVÅ 1.2, 37.5 HÖGSKOLEPOÄNG Fö
Page 73 and 74: NIVÅ 3, FORSKARUTBILDNING (DOKTORS
Page 75 and 76: Själva regeringsuppdraget i fullte
Page 77 and 78: Kopia till 50cialdepanementet/HS Fi
Page 79 and 80: KA'lRINI1HcÍLMS KOMMUN Kommunstyre
Page 81 and 82: Arbete och studier, Omvärldskunska
Page 83 and 84: MEDFINANSIERING AV LOKALER TILL PRO
Page 85 and 86:
IZatrineholms kommun '\ SOCIALFORVA
Page 87 and 88:
IZatrineholl1S kommun '\ SAMMANTRÄ
Page 89 and 90:
Medsökande kommun 9 Medsökande ko
Page 91 and 92:
6. Projektets insatser Beskriv vilk
Page 93:
I 14. Övrig information tillänsst
show all

Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?