Sammanträdeshandlingar, 2 MB - öppnas i nytt fönster

Skilda åsikter om
special istsj u ks köterskeutbi Id n ingen
Bland de grupper som berörs av specialisrsjukskörerskeurbildningen finns
många, och delvis motstridiga, önskemål om vad utbildningen ska innehålla
och hur den ska organiseras. Skilnaderna bottnar både i olika syn på utbildningens
funktion och på dess utformning. I detta avsnitt redovisas punkter
där utredningen funnit att det finns olika uppfattningar.
Olika funktioner för specialistutbildningen
Kompensera för brister i grundutbildningen
En vanlig uppfattning bland de företrädare for vårdgivare som utredningen
talat med har varit att grundutbildningen til sjuksköterska dels är btistfällig,
dels varierar så mycket att det skapar osäkerhet om vad sjukskötetskorna har
med sig in i specialistutbildningen. Alltför mycket ska in på grundutbildning-
ens tre år, anser även många företrädare for lärosäten, och delar av nödvän-
digt stoff måste behandlas inom specialiseringsåret. Många av de önskemål
som framfort handlat därför i lika stor utsträckning om grundutbildningen.
Exempel på sådana önskemål ät att alla sjuksköterskor behöver få bättre kunskaper
om äldres och barns hälsa, bättre formåga att arbeta i team med andra
yrkesgrupper, bätte kunskaper i hygien och bätte förmåga att etablera en
vårdkulrur.
Leda til många olika specialiseringar
Den nuvatande specialistsjukskötetskeutbildningen har elva inriktningar.
Som beskrivits ovan i avsnittet Hur specialistsjuksköterskeexamen vuxit fram är
det områden som ärvts från tidigare sjuksköterskeutbildningar. Andra inriktningar
hat tidigare haft liknande status, och i de kontaktet verket haft under
detta utredningsarbete har två nämnts som särskilt saknade: akutsjukvård
och ögonsjukvåtd. i den diskussion som fötts har dock en rad andra områden
fort fram som lämpliga egna inriktningar, ellet subspecialitetet (diabetes,
barnpsykiatri, kroniska sjukdomar, folkhälsoatbete, nutrition, smärta, före-
tagshälsovård, skolhälsovård m.Il.). Det visat på den nuvatande utbildningens
paradox: på en gång för många och för få inriktningat. Det är också kärnan i
den kritik mot nuvatande examensordning som Högskoleverket tidigare fram-
fört, liksom att indelningen i inriktningar inte följet någon logisk princip;
inriktningarna motsvarar åldersgrupper, diagnoset, behandlingsfotmer eller
organisation.
28