De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets ... - Riksarkivet

nordiska konflikt aktualiserade handlingar, som visade Sveriges historiska rätt till
Skånelandskapen, Gotland och Norge samt rätten att föra tre kronor i riksvapnet. Och hur i
det sammanhanget en stor vidimationsakt över 1400-talsbrev rörande Norges förhållande till
Sverige upprättades (1569) och det gjordes avskrifter ur en senmedeltida bok med Skånebrev.
Överhuvudtaget togs många avskrifter av texter i medeltida register, kopieböcker och
brevsamlingar, som man förfogade över inom kansliet. 68
En del av detta sammanställdes direkt till kopieböcker; annat lades ihop först på 1600-
talet. Ett bevarat resultat härav är kopieboken φ, nuv. B 9 (RA), i vilken Runell samlade sådana
avskrifter från 1500-talet. Häribland också sådant material som härrörde från Hogenskild
Bielkes och Johannes Messenius (se nedan) verksamhet. 69 Rasmus Ludvigsson var nämligen
inte ensam om att utnyttja medeltidshandlingar för politiska syften.
För Hogenskild Bielke (död 1605; se ovan) och hans ståndsbroder Erik Sparre (död 1600;
se ovan) gällde det att återupprätta riksrådets och adelns gamla maktställning. Material att
underbygga de adliga privilegiekraven med sökte de i medeltidsakter av främst konstitutionell
och fiskal art. Dessa texter hämtades i sin tur i kansliet, där både originalhandlingar och
kopiesamlingar utnyttjades. Inte mindre värdefullt med hänsyn till att det här gäller material
av ett slag som senare i stor utsträckning har gått förlorat, är att avskrifter också gjordes av och
ur privata brev samt kopieböcker och laghandskrifter i enskild ägo. Genom konfiskation kom
Bielke- och Sparre-samlingarna senare att tillföras Riksarkivet (se ovan). Dessförinnan hade de
hunnit ge upphov till nya avskrifter och avskriftssviter. 70
Parallellt med Rasmus Ludvigssons materialsamlande till stöd för den nya regimens
politiska arbete pågick bearbetning av det stora medeltidsstoffet ur andra aspekter. Tidigare
har här talats om dess administrativa betydelse till följd av att kronan trätt i domkapitlens och
klostrens ställe och övertagit deras världsliga egendom och rättigheter. Godstvister inte minst
vid kungahusets egna jordförvärv föranledde vidare godshistoriska och genealogiska
68 Schück 1976, s. 31 f. Ett exempel på en sådan kopiebok från 1500-talets slut är B 5 (RA), genom vilken den
senare genom slottsbranden förlorade lilla medeltida kopieboken med brev om Magnus Erikssons förvärv av Skåne
är bäst känd (Schück 1976, s. 153 ff.).
69 Schück 1976, s. 35. Se nedan.
70 Liedgren, Avskriftssamlingar (KL 1), sp. 291; Schück 1976, s. 32 ff. Om Bielke-arkivet se ovan, om Sparrebreven
se nedan samt Liedgren, Arkiv (KL 1), sp. 222. Riksarkivet har senare tillförts ytterligare ett par avskriftsvolymer
med Tidö-arkivet. Hogenskild Bielkes s.k. gröna bok (E 131–132) förvaras i UUB; den av honom
sammanställda ”Archivi gröna Copiebok, sign. III” gick däremot förlorad i slottsbranden (Liedgren, PM 1979-02-
20, s. 2; se även Schück 1976, s. 33 och Liedgren 1969, s. 69 f.). Märk även B 7 (Erik Sparres kopiebok, RA) och B
8 (Erik Sparres kopiebok i tidig avskrift, RA); Schück 1976, s. 33. Se även Lundberg 1944. – I sammanhanget kan
nämnas Palne Eriksson Rosenstråle (död 1596), vilken bl.a. omkring 1587 förfärdigade det föregivna
Helgeandsholmsbeslutet från 1282 (Hildebrand 1961, s. 38; Torstendahl 1964, s. 131 f.; Gillingstam 1974, s. 93
och ovan).