De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets ... - Riksarkivet
De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets ... - Riksarkivet
De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets ... - Riksarkivet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ibliotek. 146 Slutligen gav universitetsbibliotekarien i Lund, sedermera ärkebiskopen, H.<br />
Reuterdahl (död 1870) ut synodalhandlingar – Statuta synodalia – som dissertationer 1839–<br />
1841. Att han då föredrog att direkt utnyttja Celses Bullarium och andra sekundära texter som<br />
förlagor istället för originalbrev och medeltida avskrifter fick en rad olyckliga följder och be-<br />
klagades senare även av utgivaren själv. <strong>De</strong>t är desto olyckligare som någon modern<br />
statututgåva aldrig utgivits; vissa korrigeringar och kompletteringar finns dock i J. Gummerus<br />
utgåva av Synodalstatuter (1902). 147 – <strong>De</strong>n här behandlade tidigaste utgivningen av kyrkliga<br />
handlingar hör hemma i en tid då Vatikanarkivet ännu inte hade öppnats för forskningen,<br />
vilket skulle ske först 1881. 148<br />
Behovet av ett tryckt diplomatarium, d.v.s. en samlad utgåva av de <strong>svenska</strong><br />
medeltidsbreven, växte sig hela tiden allt starkare. <strong>De</strong>t tidiga <strong>1800</strong>-talet och romantiken<br />
medförde på nytt ett svärmeri för Nordens forntid och historia. På det 1811 stiftade Götiska<br />
förbundets program stod ”forskning i de gamle Göters sagor och häfder”. Till framför allt L.<br />
Fr. Rääfs arbete med medeltidsurkunderna blir det skäl att återkomma i samband med studiet<br />
av <strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> urkundsutgivning. När det 1815 bildade ”Kungl. samfundet för utgivande av<br />
handskrifter rörande Skandinaviens historia” året efter gav ut den första delen av sina<br />
Handlingar (HSH) heter det i företalet att många ”fornlemningar” blivit lättsinnigt förstörda<br />
och skingrade och att man kunde befara att vad som fanns kvar av handlingarna skulle<br />
försvinna oförmärkt om de ”icke genom trycket undanrycktes förgängelsen”. Publicering som<br />
ett sätt att rädda medeltidshandlingarna var en tanke som också kom fram i förberedelserna <strong>till</strong><br />
vad som <strong>till</strong> slut faktiskt skulle bli ett realiserande av diplomatarieplanerna. 149<br />
<strong>De</strong>t råder ingen tvekan om att medeltidssamlingarna vid den här tiden for direkt illa och<br />
var utsatta för mer än vanligt stora risker. Belysande är hur originalet <strong>till</strong> Skänninge mötes<br />
beslut 1248 på 1820-talet upphittades bland en mängd hopkastade skräppapper i<br />
biblioteksflygeln på slottet. 150 Kungliga biblioteket, som vid delningen av Antikvitetsarkivets<br />
stora samlingar 1781 fått de omkring 16 000 medeltidsbreven på sin lott, förvarade åtminstone<br />
från 1793 dessa <strong>till</strong>sammans med diverse förlagsartiklar och oljemålningar i ett magasinsvalv,<br />
som låg in<strong>till</strong> ett kök på slottet. Handskriftssamlingarna i övrigt låg fram <strong>till</strong> utflyttningen <strong>till</strong><br />
Humlegården 1877 i den oeldade och fuktiga jordvåningen <strong>till</strong> den nordöstra flygeln, som<br />
146 Hildebrand 1886, s. 342; Liedgren, PM 79-03-24, s. 2.<br />
147 Hildebrand 1886, s. 342; Bring 1934, s. 145; Liedgren, anförd PM, s. 2–3. Reuterdahls diplomatarium (E 190–<br />
200, UUB) består av extrakter ur Antikvitetsarkivets diplomatarier och originalbreven (Liedgren, Avskriftssamlingar,<br />
KL 1, sp. 293 samt Statuter, KL 17, sp. 58).<br />
148 Vatikanarkivet öppnades dock undantagvis även för icke-katoliker (Hildebrand s. 546).<br />
149 Bergh 1917, s. 1 och HSH 1, opaginerat företal. – Om Rääf se Fritz 2000, s. 179–186.<br />
150 DS 359; brevet var dock känt i avskrift (Schück 1944, s. 87; Ahnlund 1938, s. 146).