De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets ... - Riksarkivet

skatteböndernas gårdar kan ha funnits små brevsamlingar, medan landbor av olika slag
knappast torde ha ägt brev. 15
De arkiv som inte drogs in till kronan senast vid mitten av 1500-talet kom att gå
skiftande öden till mötes. De har ofta varit svårt utsatta för förstörelse genom brand, fukt och
allmän vanvård och i stor utsträckning förkommit. Åtskilligt har dock, såsom här och var
kommer att framgå i det följande, överlevt och på olika vägar och inte minst tack vare olika
epokers samlarintressen med tiden hamnat i Riksarkivet eller i arkiv, bibliotek och museer
runt om i landet. Något befinner sig fortfarande i enskild ägo. 16
För att återknyta till tankeexperimentet ovan var det förhållandet att Vasatidens kungliga
kansli tog hand om ett betydande antal av de förnämligaste och mest välskötta arkiven med
handlingar, som i vissa fall gick ända tillbaka till 1100-talet, å andra sidan ingen garanti för att
dessa skulle gå oskadda genom tiden. Till bilden hör både förluster och tillskott efter vägen
och vid några tillfällen total omläggning av den stora brevmassan efter ny princip.
Här kommer först att redogöras för dessa yttre förändringar, som bidragit till att forma
dagens bestånd av medeltidshandlingar vad gäller omfång, sammansättning och förvaring.
Härefter följer som en andra huvudlinje i framställningen en redovisning av hur texterna i
denna stora offentliga samling genom århundradena registrerats, skrivits av, excerperats, re-
fererats och på andra sätt bearbetats, något som det är viktigt att känna till för att man skall
förstå det aktuella material- och forskningsläget. Framställningen följer dessa två huvudlinjer
fram till 1700-talets slut och 1800-talets förra del med detta skedes avgörande förändringar för
Riksarkivet, medeltidssamlingen och diplomatarieverket. De båda linjerna knyts samman i
kapitel V. Den som bara vill ha huvuddragen i utvecklingen rekommenderas därför att gå
direkt till den översiktliga framställningen där.
II. Medeltidshandlingarnas öden fram till 1700-talets slut
Under medeltiden följde köpe- och fastebrev, donationsurkunder och andra ägorättshandlingar
ett märkligt brev från 1551 12/6, vilket innehåller intressanta uppgifter om hur privatarkiv kunde förvaras under
medeltiden och 1500-talet (DN XVI, nr 633). – Ytterligare exempel i Fritz 1985, s. 85–114.
15 Liedgren, Arkiv (KL 1), sp. 225–226. Som ytterligare exempel kan anföras det på Vreta skattehemman (Hölö
socken, Södermanland) bevarade gårdsarkivet (1432–1790), vilket sedan 1923 är deponerat i Riksarkivet (Almquist
1934, s. 97 not 12) och den östgötska storbondesläkten Pukes arkiv, som kommit till Riksarkivet med Tidö-arkivet
(Gillingstam 1949, s. 62 not 139). I Norrköpings stadsarkiv förvaras sedan 1971 åtta medeltidsbrev ur gårdsarkivet
på Gåsäter (Häradshammars socken, Östergötland). – Om medeltida gårdsarkiv, se Andersson 2004, s. 38–52.
Norrländska enskilda arkiv behandlas i Fritz 1986, s. 105–143 och Brink 2002, s. 280–293.
16 Som exempel på en medeltidssamling i privat ägo kan nämnas arkivet på Krapperup (Liedgren, Arkiv, KL 1, sp.
223). Se Riksarkivets i forskarexpeditionen förvarade lappkatalog över medeltidssektionens fotostatkopior av
handlingar i svenska arkiv utanför RA, vilken kan användas som en förteckning över medeltidsbrev hos olika
institutioner och enskilda ägare.