Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

More documents

Recommendations

Info

ekonomisk kartläggning i en brottsutredning. Det kräver att spanare dokumenterar information relaterat till brottsutbyte och att utredare följer upp den insamlade informationen. Om denna typ av arbete utförs inledningsvis bedöms utsikterna öka att komma åt pengarna. Men flera intervjupersoner påpekar samtidigt att det fortfarande är svårt eftersom penningströmmarna kan gå mycket fort. Kommer vi in för sent, vilket ju har varit svensk eko<strong>brottsbekämpning</strong>s gissel i förfluten tid, det har ju påmint mer om rättshistoria än brottsutredningar. Ja, då har de här bolagen ruttnat och är borta sen lång tid, och pengar finns inte. […] Det fordrar ju att man har slagit till i det ögonblicket när pengarna har stannat upp, så att de är åtkomliga. Men alltså hastigheten på betalningsströmmarna, det är pengar in ena dagen, pengar ut senast två dagar senare. De stannar aldrig särskilt länge, så det är en ren slump om man får ihop det. Åklagare, EBM Det samlade intrycket från intervjuerna är att det finns en hel del förbättringar att göra för att i ett tidigt skede få ett tillgångsinriktat inslag i brottsutredningarna. Intervjupersonerna återger åtskilliga exempel på ärenden där man kommit alldeles för sent för att kunna ta pengar i beslag. I åtskilliga fall har ett tillgångsinriktat arbete inte ens inletts. Tidigare forskning: Regler och lagstiftning I rapporten Blodhund – spåra och återföra utbyte av brott (EBM 2006) lyfts fram att de regler som gäller för kvarstad och förvar många gånger upplevs som komplicerade och svårtillämpade av de brottsbekämpande myndigheterna. Utöver detta anses sekretessreglerna ofta utgöra ett hinder för informationsutbyte mellan myndigheter. I rapporten betonas emellertid att man inte ska utgå från att lösningen alltid är en ny lagstiftning, utan lösningen kan vara att lära sig att använda befintlig lagstiftning på bästa möjliga sätt. Om man inte redan nu utnyttjar den lagstiftning som finns på ett optimalt sätt är risken stor att man inte heller kommer att göra det med en ny. I Storbritannien trädde ”The Proceeds of Crime Act” i kraft 2002 och omfattade en förstärkt lagstiftning för att komma åt kriminella tillgångar (Kennedy, 2007). En utvärdering visar att trots att den har lett till en ökning av återfört utbyte av brott begränsas framgångarna något av okunskap hos poliserna om hur verktygen ska tillämpas (HMIC, 2004). En del forskare menar att när ny, ingripande lagstiftning alltför lättvindigt införs, finns en risk för att det sker en upptrappning med nya verktyg och utvidgade användningsområden (jfr Flyghed, 2000). Enligt Naylor (1999) är ett vanligt scenario att en tillgångsinriktad <strong>brottsbekämpning</strong> inledningsvis brukar inriktas mot narkotikabrott för att sedan utvidgas till 33
andra brottstyper. Nelen (2004) listar tre antaganden som ny lagstiftning brukar baseras på. Dessa är: · övertygelsen om att den gamla lagstiftningen inte uppfyllde behoven för att nå målen med strategin · övertygelsen om att de nya reglerna och lagstiftningen är tydliga, okomplicerade och relativt enkla att implementera · övertygelsen om att rättsväsendets representanter kommer att använda sig av de nya rättsliga instrumenten. Det är emellertid inte säkert att dessa antaganden alltid är korrekta. En utvärdering av en ny tillgångsinriktad lagstiftning i Nederländerna fick den oväntade konsekvensen att de gamla rättsliga instrument som inte på tio år använts av polis och åklagare plötsligt togs i bruk (Nelen och Sabee, 1998, refererad i Nelen 2004). En annan viktig aspekt är att det ofta inte räcker med att införa en kraftfullare lagstiftning. Som tidigare nämnts krävs även fungerande organisatoriska strukturer. Casella (1999, citerad av Kennedy, 2007) menar att det annars är som att utveckla en rymdfarkost som sedan får färdas längs artonhundratalets åsnestigar. Resultat: Regler och lagstiftning En övergripande fråga som två intervjupersoner tar upp är vilka befogenheter det egentligen finns för ett tillgångsinriktat arbete inom ramen för en förundersökning. Utgångspunkten för deras resonemang är att ett tillgångsinriktat arbete kan delas upp i två olika spår. Det första spåret omfattar tillgångsinriktade åtgärder som är relaterade till själva brottsutredningen, till exempel att penningströmmar kartläggs för att styrka brottet, och i samband med att pengar eller egendom hittas använder man sig av de verktyg som finns för att kunna ta dem i beslag. I detta spår är alltså det tillgångsinriktade arbetet kopplat till en klar utredningsidé och därmed integrerat i själva brottsutredningen som en av flera metoder. Det andra spåret, som de båda intervjupersonerna ifrågasätter, är när det tillgångsinriktade arbetet inte har någon klar koppling till att styrka eller utreda själva brottet, och inte heller till ett kommande yrkande om förverkande. I dessa fall handlar det mer om att förutsättningslöst spåra och återföra pengar och egendom. Åtgärderna har således inte något klart syfte som kan kopplas till själva brottsutredningen. Den fråga som de två intervjupersonerna ställer är om man verkligen kan bedriva en särskild utredningsåtgärd utan att man från början bestämt sig för vad det är man är ute efter. Deras uppfattning är att förundersökning endast får användas för de syften som lagstiftaren avsett, det vill säga att utreda brott, vem som har begått brottet och olika former av rättsverkan av brottet, exempelvis förverkande av utbyte, brottsverk- 34
Page 1 and 2: Rapport 2008:10 Tillgångsinriktad
Page 3 and 4: Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7: Förord ”Gå på pengarna” elle
Page 8 and 9: Sammanfattning Tillgångsinriktad b
Page 10 and 11: För att ett tillgångsinriktat arb
Page 12 and 13: · Övergången för ärenden från
Page 14 and 15: get. I flera andra länder började
Page 16 and 17: Metod Då det inte tidigare har gen
Page 18 and 19: Vid seminariet diskuterades huvudre
Page 20 and 21: Tips om kriminellverksamhet där bo
Page 22 and 23: Del 1. Hinder och möjligheter för
Page 24 and 25: Det finns i princip inget samarbete
Page 26 and 27: gör sin plikt enligt lagstiftninge
Page 28 and 29: ankinstitutet får information om f
Page 30 and 31: En annan resursfråga som lyfts fra
Page 32 and 33: · Konkurrenssituationen mot andra
Page 36 and 37: tyg eller skadestånd till målsäg
Page 38 and 39: gångsinriktad brottsbekämpning va
Page 40 and 41: edningen föreligger en stor risk a
Page 42 and 43: Avsaknaden av väldefinierade mål
Page 44 and 45: ätt, banklagstiftning och annan la
Page 46 and 47: Tidigare forskning: Samarbete och a
Page 48 and 49: Det är inte bara myndigheternas ol
Page 50 and 51: Några intervjuade åklagare konsta
Page 52 and 53: Tidigare Forskning: Tid och resurse
Page 54 and 55: att säga vem han har lämnat penga
Page 56 and 57: Resultat: Organisation och arbetsme
Page 58 and 59: uppgifter från Försäkringskassan
Page 60 and 61: En stor del av intervjupersonerna i
Page 62 and 63: medan dom som jobbar minutoperativt
Page 64 and 65: En enhet under uppbyggnad Brottsutb
Page 66 and 67: utbytesenheten kommer att finna är
Page 68 and 69: tunga resurskrävande fallen medan
Page 70 and 71: tionen från början egentligen var
Page 72 and 73: Utbildning Förutom ett aktivt delt
Page 74 and 75: mellan [att komma åt brottsutbytet
Page 76 and 77: · BU har lagt ned ett stort arbete
Page 78 and 79: Handläggargruppen Eftersom RUC hel
Page 80 and 81: läggarna anser emellertid att det
Page 82 and 83: Underrättelserapportens kvalitet U
Page 84 and 85:
som många av de ärenden som komme
Page 86 and 87:
Kriminell anpassning Tidigare forsk
Page 88 and 89:
Ytterligare ett vanligt förfarande
Page 90 and 91:
Myndighetskontakter Samarbete Forme
Page 92 and 93:
Identifierad selektion vid spaning
Page 94 and 95:
iktade åtgärder senare i ärendek
Page 96 and 97:
När tjänstemän väljer att inte
Page 98 and 99:
Åklagare Åklagare är förunders
Page 100 and 101:
Tidigare forskning visar emellertid
Page 102 and 103:
Identifierad selektion vid stämnin
Page 104 and 105:
Kunskapen är särskilt bristfälli
Page 106 and 107:
snabbhet i utredningarna. Dessa ski
Page 108 and 109:
för dem att fortsätta med brottsl
Page 110 and 111:
led i bevisningen av den brottsliga
Page 112 and 113:
involvera många personer i handlä
Page 114 and 115:
Referenser Abrahamsson, Bengt och A
Page 116 and 117:
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig
Page 118:
Paoli, L. (2002). The Paradoxes of
show all

Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?