Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

Identifierad selektion vid spaning
Bristande erfarenhet är en av anledningarna till att information om tillgångar
inte alltid samlas in vid spaning. Undersökningen visar att tillgångsinriktad
brottsbekämpning är ett nytt arbetssätt som ännu inte
har fått fäste i de dagliga rutinerna. Den traditionella föreställningen om
brottsbekämpning som består av att enbart se till brott och gärningspersoner
präglar flertalet tjänstemän. Detta färgar i sin tur av sig på det tillgångsinriktade
arbetet, som får låg prioritet. En annan möjlig förklaring
är oklara riktlinjer och direktiv från ledning. Om inte information om tillgångar
dokumenteras vid spaning ökar risken för att en fortsatt utredning
enbart fokuserar själva brottet.
Tips
Underrättelseinformation kan även komma till myndigheters kännedom
via tips. Det kan vara tips från allmänheten, det vill säga privatpersoner
som vet någonting som kan vara av intresse för de utredande myndigheterna.
Tips med relevant information kan även komma från andra myndigheter.
Identifierad selektion vid tips
När ett tips kommer in från en privatperson eller myndighet om att det
kan finnas pengar och egendom att spåra, är det av betydelse att tipsmottagaren
ställer relevanta följdfrågor för att ge möjlighet att senare använda
informationen i tillgångsinriktat syfte. En tänkbar anledning till att
mottagarna av tipset inte alltid gör detta kan vara att de inte anser att tillgångsinriktad
brottsbekämpning är lika viktigt som att lagföra gärningspersoner.
Intervjuerna visar att det finns ett starkare engagemang att ta itu
med brotten än att gå på pengar och egendom. Det finns med andra ord en
risk att tips om tillgångar inte prioriteras eftersom det inte anses vara en
huvudsaklig uppgift. Tips som hanteras på det sättet försvårar för information
om tillgångar att komma med i vidare utredning i rättskedjan.
Rapporteringsansvar
Den sista formen av underrättelseinformation levereras från privata aktörer
som har rapporteringsskyldighet enligt penningtvättslagen. Det kan
exempelvis vara banker, växlingsföretag eller mäklare. Dessa privata aktörer
är skyldiga att rapportera misstänkta penningtvättstransaktioner till
Fipo som sedan tar ställning till materialet.
Identifierad selektion vid rapporteringsansvar
Som beskrevs i avsnittet Privata aktörer är incitamenten för företag att
rapportera misstänkt penningtvätt, bortsett från ett allmänt rättsmedvetande,
generellt sett låga. Det finns emellertid tre övergripande incitament
91