Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

Ett annat problem som lyfts fram i intervjuerna är att kontakten mellan
Fipo och EBM bör kunna förbättras. Följande citat från en intervjuad
åklagare är ett exempel på hur detta kan yttra sig.
50
Under några års tid var det så att av alla anmälningar som kom hit skickades
det en kopia av till Finanspolisen. Vad jag hade emot det speciellt var att detta
gjordes direkt när anmälan kom in. Och om det då kom in en anmälan på dig
så skickades den till Finanspolisen. Det var så att om jag som åklagare fick den
här anmälan så såg jag att knas, knas, du har ju inte gjort dig skyldig till något
brott. Och så hade ändå en anmälan gått iväg till Finanspolisen, så det kändes
konstigt. Och så togs det bort. Sen en period har de skickat underrättelser till
oss om misstänkta transaktioner, till höger och vänster! Och det har bara drällt
in och det har varit problem i hur man ska se det, om det ska läggas i akter, om
det ska diarieföras om det ska tas upp som nya brott och så vidare. Sen har det
varit en senare period nu när det blev något strul mellan oss i något ärende så
att vi inte fick några uppgifter alls från dom. Antingen det ena eller det andra!
Nu såg jag just i något papper att vi ska tänka på att de är en underrättelseenhet.
Åklagare, EBM
Förenklat kan Fipos arbete med underrättelseuppslag beskrivas på följande
sätt. Med utgångspunkt från de privata aktörernas rapportering av
misstänkta penningtvättstransaktioner samlar Fipo in kompletterande
information, bearbetar denna och tar fram ett underrättelseuppslag som
skickas till olika myndigheters kriminalunderrättelsetjänster, bland annat
EBM.
I intervjuerna beskrivs att EBM många gånger anser att dessa underrättelseuppslag
saknar tillräcklig substans för att upprätta en brottsanmälan
eftersom det ofta inte finns tillräckliga bevis för något förbrott som går
att binda till transaktionen. Konsekvensen blir att underrättelseuppslaget
ofta inte leder till något ärende. Intervjupersoner inom Fipo anser att EBM
inte tar tillvara på underrättelseuppslagen på bästa möjliga sätt. En rimlig
bedömning är att dessa uppfattningar baseras på en bristande kommunikation
och kunskap om varandras verksamhet och att det finns ett behov
av att klargöra och förbättra informationsutbytet mellan EBM och Fipo.
Enligt intervjupersonerna är i dagsläget den mest framgångsrika vägen
för Fipo att skicka underrättelseuppslagen till Skattebrottsenheten, som
utreder uppgifterna vidare och sedan upprättar en brottsanmälan som
lämnas till EBM. Problemet är att det då kan ha gått lång tid och pengar
och egendom kan ha försvunnit.