Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

More documents

Recommendations

Info

· BU har lagt ned ett stort arbete på att sprida information om sin enhet. Vetskapen om BU:s existens är stor hos brottsbekämpande myndigheter och kontrollmyndigheter. Däremot brister kunskapen om vad de exakt kan bidra med. Medarbetare inom EBM uttrycker en osäkerhet om hur ett biträde ska gå till väga rent praktiskt och i vilken utsträckning de kan använda sig av BU. · Även om kunskapen om vad BU kan bidra med är något bristfällig på vissa plan har BU haft en positiv effekt för att få personer inom rättsväsendet att tänka mer i banor av att återföra vinning av brott. · Det finns ett utbildningsbehov hos myndigheterna kring frågor om en tillgångsinriktad brottsbekämpning, exempelvis om skriftligt metodstöd, rådgivning och administrativa rutinbeskrivningar. Här anses BU fylla en viktig funktion. · Endast ett fåtal åklagare har begärt biträde av BU, vilket leder till att BU inte haft någon möjlighet att välja de ärenden som haft störst framgångspotential och varit mest intressanta från ett metodutvecklingsperspektiv. · Åklagarna frågar efter vägledande rättsfall innan de på allvar börjar satsa på att återföra utbyte av brott, men eftersom endast ett fåtal åklagare vågar driva denna fråga till sin spets är antalet praktiska exempel blygsamt. · Av de åklagare som begärt biträde av BU har några haft större förväntningar på vad BU ska kunna bidra med än vad som infriats. · De förklaringar som åklagarna ger till varför de inte begär biträde är att pengarna ofta är borta när brottsanmälan kommer och att den blankett som ska fyllas i vid en ansökan om biträde anses vara för omständlig. · De förklaringar som åklagarna ger till varför biträde begärs för sent är att de inte har några inarbetade rutiner att begära biträde. Inledningsvis är det också svårt att veta om det finns några förutsättningar för att spåra och återföra utbyte av brott, menar flera intervjupersoner. · Under det första året är det bara i undantagsfall som BU har kommit in tidigt i förundersökningarna, vilket har försvårat möjligheterna att komma åt utbyte av brott. · Det finns ett behov av att utveckla rutiner som gör det lättare för åklagarna att i ett tidigt skede bedöma om det finns anledning att begära biträde av BU. · Det är en fördel för BU att starta i liten skala för att kunna utvecklas och se vad arbetsuppgifterna kommer att bestå av och var tyngdpunkten kommer att ligga. 75
· Beroende på hur framgångsrik BU kommer att bli kan det finns ett behov av en myndighetsöverskridande verksamhet med inriktning på en tillgångsinriktad brottsbekämpning som täcker hela Sverige och alla typer av brott med vinningsmotiv. Regionalt underrättelsecenter Västra Götaland Bakgrund Den 1 januari 2006 bildades ett lokalt underrättelsecenter i Göteborg. Snart utvidgades det till att omfatta hela Västra Götaland och bytte namn till Regionalt underrättelsecenter Västra Götaland, vanligen förkortat RUC. Det drivs nu i projektform under tre år för att därefter utvärderas. RUC Västra Götaland är det första regionala underrättelsecentret i Sverige, men motsvarande har bildats även i Skåne och Stockholm. Rikskriminalpolisen arbetar dessutom med att bygga upp ett nationellt underättelsecenter (NUC). Även om de tre centrena i Sverige har många likheter skiljer de sig lite åt i myndighetssammansättningen. Försäkringskassan ingår i RUC i Skåne och Stockholm, men inte i Göteborg. Syftet med RUC är att genom myndighetssamverkan effektivisera underrättelsearbetet i kampen mot den organiserade och den därmed sammanhängande ekonomiska brottsligheten. Det framgår inte uttryckligen i RUC:s målbeskrivning att de underrättelserapporter som verksamheten utmynnar i ska innehålla uppgifter relaterade till en tillgångsinriktad brottsbekämpning. Men sammansättningen av myndigheter, med ett tungt inslag av ekonomisk inriktning i vid mening, leder till att denna typ av information blir en naturlig del av underrättelsearbetet. RUC Västra Götaland består av en handläggargrupp och en styrgrupp. I handläggargruppen ingår representanter för EBM, Skatteverket (både Skattebrottsenheten och den fiskala sidan), Kronofogdemyndigheten, Polisen och Tullverket. Fipo sitter inte med i handläggargruppen permanent men har en handläggare knuten dit som är på plats ungefär varannan vecka eller vid behov. Styrgruppen består av representanter för samma myndigheter som i handläggargruppen, men även Åklagarmyndigheten och Länsstyrelsen ingår. Ärendegången på RUC Västra Götaland är att styrgruppen väljer ut individer eller företeelser. Därefter ska handläggargruppen med hjälp av register och andra källor ta fram uppgifter om dem. Informationen sammanställs sedan i underrättelserapporter. När rapporten väl tagits fram lämnas den till styrgruppen, som avgör om det finns ett tillräckligt underlag för att det ska bli ett operativt ärende hos någon eller några av de samverkande myndigheterna. 76
Page 1 and 2:
Rapport 2008:10 Tillgångsinriktad
Page 3 and 4:
Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7:
Förord ”Gå på pengarna” elle
Page 8 and 9:
Sammanfattning Tillgångsinriktad b
Page 10 and 11:
För att ett tillgångsinriktat arb
Page 12 and 13:
· Övergången för ärenden från
Page 14 and 15:
get. I flera andra länder började
Page 16 and 17:
Metod Då det inte tidigare har gen
Page 18 and 19:
Vid seminariet diskuterades huvudre
Page 20 and 21:
Tips om kriminellverksamhet där bo
Page 22 and 23:
Del 1. Hinder och möjligheter för
Page 24 and 25:
Det finns i princip inget samarbete
Page 26 and 27: gör sin plikt enligt lagstiftninge
Page 28 and 29: ankinstitutet får information om f
Page 30 and 31: En annan resursfråga som lyfts fra
Page 32 and 33: · Konkurrenssituationen mot andra
Page 34 and 35: ekonomisk kartläggning i en brotts
Page 36 and 37: tyg eller skadestånd till målsäg
Page 38 and 39: gångsinriktad brottsbekämpning va
Page 40 and 41: edningen föreligger en stor risk a
Page 42 and 43: Avsaknaden av väldefinierade mål
Page 44 and 45: ätt, banklagstiftning och annan la
Page 46 and 47: Tidigare forskning: Samarbete och a
Page 48 and 49: Det är inte bara myndigheternas ol
Page 50 and 51: Några intervjuade åklagare konsta
Page 52 and 53: Tidigare Forskning: Tid och resurse
Page 54 and 55: att säga vem han har lämnat penga
Page 56 and 57: Resultat: Organisation och arbetsme
Page 58 and 59: uppgifter från Försäkringskassan
Page 60 and 61: En stor del av intervjupersonerna i
Page 62 and 63: medan dom som jobbar minutoperativt
Page 64 and 65: En enhet under uppbyggnad Brottsutb
Page 66 and 67: utbytesenheten kommer att finna är
Page 68 and 69: tunga resurskrävande fallen medan
Page 70 and 71: tionen från början egentligen var
Page 72 and 73: Utbildning Förutom ett aktivt delt
Page 74 and 75: mellan [att komma åt brottsutbytet
Page 78 and 79: Handläggargruppen Eftersom RUC hel
Page 80 and 81: läggarna anser emellertid att det
Page 82 and 83: Underrättelserapportens kvalitet U
Page 84 and 85: som många av de ärenden som komme
Page 86 and 87: Kriminell anpassning Tidigare forsk
Page 88 and 89: Ytterligare ett vanligt förfarande
Page 90 and 91: Myndighetskontakter Samarbete Forme
Page 92 and 93: Identifierad selektion vid spaning
Page 94 and 95: iktade åtgärder senare i ärendek
Page 96 and 97: När tjänstemän väljer att inte
Page 98 and 99: Åklagare Åklagare är förunders
Page 100 and 101: Tidigare forskning visar emellertid
Page 102 and 103: Identifierad selektion vid stämnin
Page 104 and 105: Kunskapen är särskilt bristfälli
Page 106 and 107: snabbhet i utredningarna. Dessa ski
Page 108 and 109: för dem att fortsätta med brottsl
Page 110 and 111: led i bevisningen av den brottsliga
Page 112 and 113: involvera många personer i handlä
Page 114 and 115: Referenser Abrahamsson, Bengt och A
Page 116 and 117: Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig
Page 118: Paoli, L. (2002). The Paradoxes of
show all

Tillgångsinriktad brottsbekämpning - Brottsförebyggande rådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?