BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

More documents

Recommendations

Info

3.2 Självdestruktivt beteende hos unga Vad avses med självdestruktivt beteende? Under ungdomstiden funderar många på livets mening och döden ur bl.a. filosofiska och religiösa synvinklar. Det är emellertid inte normalt att unga återkommande tänker på döden eller har självdestruktiva tankar. Med självdestruktivt beteende avses sådana tankar och handlingar som vållar en själv skada eller leder till döden. Självdestruktivt beteende kan omfatta både en medveten och omedveten vilja att dö. Självdestruktivt beteende kan ta sig uttryck som en vilja att begå självmord, fantasier och tankar om ens egen död, självdestruktiva handlingar och handlingar som präglas av likgiltighet för ens egen säkerhet. Med direkt självdestruktivitet avses sådana handlingar som skadar en själv och som är förenade med en vilja att dö (tankar om självmord, självmordsförsök, självmord). Med indirekt självdestruktivitet avses sådana handlingar som leder till att någon upprepade gånger utsätter sig för risker utan att medvetet sträva efter att dö (t.ex. att ta risker i trafiken, missbruka berusningsmedel, skära sig eller missköta sig vid allvarliga sjukdomstillstånd). Hur vanligt är självdestruktivt beteende hos unga? Det är svårt att ange exakta siffror avseende självdestruktivitet och självmordsförsök hos ungdomar eftersom det är svårt att veta när det är frågan om ett självmordsförsök, ett självmord eller en olycka. Självdestruktivt beteende har blivit vanligare i ungdomsåren och förekommer mest hos unga i åldern 15–19 år. Självmordsförsök är vanligare hos flickor än hos pojkar. Självmordsmortaliteten är dock högre hos pojkar. En stor del av de unga som riskerar begå självmord får inte psykiatrisk vård. De ungas självmordsförsök och symptom uppmärksammas inte i tillräcklig grad. Vad kan orsaka självdestruktivitet hos unga? Självdestruktivitet är inte en sjukdom i sig utan i bakgrunden finns vanligen symptom på mental ohälsa. Till självdestruktivitet kan höra depressioner, manodepressiva symptom, missbruk av berusningsmedel och störningar i kontrollen av impulser och hanteringen av känslor. Hos flickor är självdestruktivitet ofta ett symptom på depression medan det hos pojkar hör ihop med asocialt beteende och missbruk av berusningsmedel. Självmordsförsök är vanligen ett resultat av ett flertal, långvariga problem. Självdestruktivt beteende kan inte förklaras utifrån en enskild faktor. Om en ung person har långvariga problem kan en separat händelse däremot vara en utlösande faktor och övergången från tanke till handling kan då ske impulsivt. För unga är vänner och sällskap viktiga. Vuxna bör komma i håg att även när ett kortvarigare förhållande tar slut kan det kännas oöverkomligt. Familjens roll är viktig i fråga om de ungas självmordsbenägenhet. Faktorer som kan framkalla självmordsbenägenhet är olika händelser i anslutning till skilsmässor, vilka ofta 28
leder till att en ung person förlorar en viktig person och känner sig åsidosatt. Självmordsbenägenhet anses höra ihop med depressioner, en negativ jaguppfattning, känsla av hopplöshet, dålig koncentrationsförmåga och sömnsvårigheter. Att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och mobbning ökar risken för självdestruktivt beteende och risken att begå självmord ökar om någon i den närmaste kretsen begår självmord. Dessutom kan massmedia ibland försköna självmord som har begåtts av kändisar och på så vis bidra till att det uppstår en modell som ökar risken för självmordsförsök. Som riskfaktorer kan ses inre konflikter, dålig kommunikation, dödsfall, skilsmässa, mental ohälsa och självdestruktivt beteende inom familjen. Merparten av självmordsförsöken och självmorden begås i berusat tillstånd. I berusat tillstånd minskar vanligtvis förmågan att styra känslor och kontrollera impulser, vilket ökar risken för att genomföra självmordsplanerna. Exempel på skyddande faktorer för mental hälsa hos unga: god omsorg, socialt stöd och välfungerande interaktion inom familjen en pålitlig vuxen som det går att det går att tala med om sina svårigheter och som ger stöd upplevelse av sig själv som viktig i den egna gemenskapen tillräckliga upplevelser av uppskattning och framgång goda vänner och närstående personer fritidsintressen trygg omgivning förmåga att reda ut konflikter. Hur bedöma självdestruktivitet hos unga? Det går, och det är viktigt, att ställa direkta frågor om självmordstankarna. Redan det att ångestfyllda tankar och frågor som har hållits hemliga tas till tals kan delvis lätta på känslan av hopplöshet och inge hopp om att det finns någon som kan hjälpa och andra möjligheter. Det kan vara lättare för den unga att uttrycka sina tankar om motparten är lugn och visar att han eller hon faktiskt bryr sig om. Det är viktigt att inte bli arg, att lyssna i lugn och ro och att försöka skapa tillit. Det är viktigt att enskilt samtala med den unga och även samla in data av föräldrarna och i skolan. Vid samtal med en ung person bör först lindrigare former av tankar kring döden tas upp. Vid behov avancerar samtalet till att ta upp allvarligare självdestruktiva tankar eller tankar om självmord. När en ung person med benägenhet för självdestruktiva handlingar undersöks bör nivån för omedelbara risker fastställas. Det går att närma sig problemen bl.a. via följande frågor: ”Har du någon gång tänkt på döden när du har haft det svårt? Om svaret är ja, bör situationen kartläggas noggrannare; När? Hur? Hur länge? Vilka metoder? Tanke - > önskan - > planer - >försök. Tidigare försök? Situationer, metoder osv. bör kartläggas noggrant Självmord/försök inom den närmaste kretsen? Våldsbenägenhet? 29
Page 1 and 2: LÄROPLAN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning
Page 5 and 6: gång i månaden. Ett flertal gymna
Page 7 and 8: Vid stadens gymnasier betonas bl.a.
Page 9 and 10: kännedom om bara en del av alla mo
Page 11 and 12: Föräldrarna bör vid behov vara n
Page 13 and 14: den som utsätts för trakasseriern
Page 15 and 16: Den som känner sig trygg och har e
Page 17 and 18: Allmänna anvisningar för bemötan
Page 19 and 20: Som ett led i planen fastställs an
Page 21 and 22: - elevens vårdnadshavare uppträde
Page 23 and 24: ett lösningsinriktat och fredligt
Page 25 and 26: l.a. ansiktsuttryck och långsammar
Page 27: det är viktigt att följa hur den
Page 31 and 32: eller i skolan, begår självmord b
Page 33 and 34: upprepat och okontrollerat frosseri
Page 35 and 36: Det är vanligt att söka kortvarig
Page 37 and 38: 4 Kokkopas - Missbrukar- och mental
Page 39 and 40: Samarbetsparter Förebyggande arbe
Page 41 and 42: uppmuntras till att föra vidare in
Page 43 and 44: 6 Modell för krishantering 6.1 Han
Page 45 and 46: Princip: Det bästa sättet för at
Page 47 and 48: Temadagar eller temaveckor för de
Page 49 and 50: procent hade utsatts för fysiskt h
Page 51: Alla i personalen bör delta i kurs

BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?