BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

More documents

Recommendations

Info

Begränsat matintag, hetsätning, uppkastningar, användning av avföringsmedel och tvångstankar om hälsosam kost kan vara symptom på djup förtvivlan och ett försök att hantera mental ohälsa och stress. Ätstörningar (t.ex. anorexi) kan om de inte behandlas även leda till döden. Vanliga ätstörningar 1. Anorexia nervosa Med anorexi avses ett tillstånd där en person anser sig vara tjock trots att han eller hon är mager. Den insjuknade begränsar sitt matintag, blir utsvulten och kan rentav dö av hunger. Exempel på symptom kraftig bantning, ändrade matvanor överdrivet intresse för matlagning rädsla för fetma och kontinuerlig viktkontroll överaktivitet och ökad fysisk aktivitet utebliven menstruation hos kvinnor uppkastning efter matintag, fastande uppfattar sig som tjock, är dock extremt mager. 2. Bulimia nervosa Den som lider av bulimi, dvs. hetsätning, vräker först tvångsmässigt i sig mat och tömmer sig sedan antingen genom att kasta upp eller använda stora doser av avföringsmedel. De stora matmängderna kommer således ut innan de hinner börja smälta. Då de flesta hetsätare är normalviktiga syns det vanligen inte att de lider av bulimi. De är livrädda för att gå upp i vikt och skäms för sitt beteende, som de hemlighåller. Exempel på symptom ständiga och överdrivna funderingar kring sin kroppsbild och vikt hetsätning upprepade gånger i smyg hormonella störningar upprepade uppkastningar orsakar tandemaljskador svullna spottkörtlar; inflammation i matstrupen. 3. Binge eating disorder (BED) Den som lider av tvångsmässigt ätande (BED) äter för mycket och maten är oftast kolhydratrik. Mat används på ett tvångsmässigt sätt för att tillfredsställa behov. De drabbade har svårigheter att möta sina behov på något annat sätt och äter ofta stora mängder av mat i smyg eftersom de skäms för sitt ätande. De äter oftast relativt lite i andras sällskap. Exempel på symptom missnöje med sig själv och sin kropp 32
upprepat och okontrollerat frosseri i smyg vanligen varken uppkastningar eller fastande leder ofta till övervikt eller viktförändringar. 4. Ortorexi (tvångsföreställningar om hälsosam kost) Den som lider av ortorexi vill äta så hälsosamt som möjligt. Ätstörningen börjar ofta i samband med att någon försöker börja äta hälsosammare eller inte tål ett visst födoämne (t.ex. allergi). Den drabbade har ofta tidigare varit vegetarian och dessutom följt någon strikt diet. I bakgrunden kan också finnas en ideologi. Vid ortorexi försöker den drabbade skapa ordning i den kaotiska tillvaron genom att reglera sitt ätande. Det går inte att kontrollera omvärlden men det går att ha kontroll över sitt eget liv och sin kost. Exempel på symptom en viss diet eller näringsteori följs slavmässigt all fritid går åt till att tillreda, skaffa och odla födoämnen försök att få andra att äta hälsosammare leder ofta till anorexi eller bulimi kan inte gå någonstans utan egen matsäck rätt sorts mat finns bara hemma antalet produkter som duger som föda minskar och det är svårt att få tillräckligt med energi. Gemensamt för alla som lider av ätstörningar är att de isolerar sig, känner avsky inför sig själva, har ångest och är deprimerade. Ätandet regleras av vissa ritualer och regler. Om de som har insjuknat avviker från dem leder det till att de bestraffar sig själva. Vad göra? Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, lärare och närstående har en nyckelroll i fråga om att upptäcka olika sjukdomar. Som närstående lönar det sig att snabbt, men finkänsligt, ta itu med problemet. Det lyckas bäst genom att uppmuntra och stödja den insjuknade. Det är bra att både den insjuknade och de närstående skaffar information om sjukdomen. Det största problemet vid behandlingen av ätstörningar är bristande information. Det primära är att korrigera näringstillståndet. Det gäller att välja terapiform utifrån den aktuella situationen. Ofta används olika terapiformer parallellt. Det allmänna målet är att patienten vårdas inom öppenvården. Patienten behöver psykiatrisk vård men det är också viktiga att det somatiska tillståndet följs. Den somatiska uppföljningen sker t.ex. vid en behandlingsenhet för ätstörningar eller inom den specialiserade sjukvården eller primärvården. Vården av patienter med ätstörningar baserar sig på ett samarbete mellan olika yrkesgrupper, den unga och dennes familj. Tillräcklig och konkret information gynnar samarbete och vice versa. Ett gott samarbete främjar också den ungas och familjens rätt till integritet. 33
Page 1 and 2: LÄROPLAN FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning
Page 5 and 6: gång i månaden. Ett flertal gymna
Page 7 and 8: Vid stadens gymnasier betonas bl.a.
Page 9 and 10: kännedom om bara en del av alla mo
Page 11 and 12: Föräldrarna bör vid behov vara n
Page 13 and 14: den som utsätts för trakasseriern
Page 15 and 16: Den som känner sig trygg och har e
Page 17 and 18: Allmänna anvisningar för bemötan
Page 19 and 20: Som ett led i planen fastställs an
Page 21 and 22: - elevens vårdnadshavare uppträde
Page 23 and 24: ett lösningsinriktat och fredligt
Page 25 and 26: l.a. ansiktsuttryck och långsammar
Page 27 and 28: det är viktigt att följa hur den
Page 29 and 30: leder till att en ung person förlo
Page 31: eller i skolan, begår självmord b
Page 35 and 36: Det är vanligt att söka kortvarig
Page 37 and 38: 4 Kokkopas - Missbrukar- och mental
Page 39 and 40: Samarbetsparter Förebyggande arbe
Page 41 and 42: uppmuntras till att föra vidare in
Page 43 and 44: 6 Modell för krishantering 6.1 Han
Page 45 and 46: Princip: Det bästa sättet för at
Page 47 and 48: Temadagar eller temaveckor för de
Page 49 and 50: procent hade utsatts för fysiskt h
Page 51: Alla i personalen bör delta i kurs

BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?