20.09.2013 Views

BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Stressfaktorer under den senaste tiden?<br />

Psykotiska symptom? Hörselvillor som ger befallningar? Kontroll av tankar?<br />

Vanföreställningar?<br />

Användning av berusningsmedel?<br />

Allmän livssituation? Eventuella skyddande faktorer?<br />

En ung person som talar om självmord skall alltid tas på allvar. Vid en bedömning av det<br />

psykiska tillståndet bör karaktäristika för störningen och dess svårighetsgrad samt den<br />

ungas möjligheter att klara av det hela beaktas. Det är viktigt att få en uppfattning om den<br />

unga faktiskt vill dö och om det går att få honom eller henne på andra tankar. Till<br />

självmordstankarna eller självmordsplanerna hör i allmänhet osäkerhet och önskningar om<br />

att få hjälp. Det är viktigt att dra nytta av de här faktorerna vid samtalet med den unga.<br />

Som exempel på faktorer som kan avslöja var den unga befinner sig avseende tanke och<br />

handling kan nämnas att om den unga har en plan och om den går att realisera. Dessutom<br />

är det viktigt att ta reda på om den unga har tillgång till de medel som behövs, hur<br />

destruktiv metoden är och om den unga väljer att hemlighålla sin metod. Det väsentliga är<br />

att få reda på vad den unga vill nå med sina ord och handlingar.<br />

Inge hopp: påminn om att mentala problem kan behandlas.<br />

Vård<br />

I akuta situationer är det viktigast att värna om den ungas säkerhet. En ung person som<br />

uttrycker en önskan om att få dö eller som har självdestruktiva tankar får inte nonchaleras<br />

och lämnas utan stöd. En yrkesutbildad person bör göra en helhetsbedömning av den<br />

ungas situation.<br />

För det första bör det bedömas om den unga är i behov av övervakning och i vilken<br />

utsträckning och hur brådskande situationen är. Om den unga vid förfrågan uppger att de<br />

självdestruktiva tankarna är så starka att han eller hon känner rädsla inför sig själv och att<br />

drivkrafterna inte längre går att kontrollera, bör ansvaret inte överföras på den unga eller<br />

dennes familj. Den unga bör i stället föras till en jourhavande läkare. Om den unga anser<br />

sig kunna kontrollera sina tankar och om det finns vuxna hemma som har engagerat sig i<br />

vården av denne, kan vården eventuellt påbörjas inom öppenvården. Om vården inte<br />

inleds omedelbart är det bra om någon (t.ex. skolhälsovårdaren) helst dagligen står i<br />

intensiv kontakt med den unga genom kontrollbesök eller telefonsamtal. Det är även bra<br />

att ingå ett avtal med den unga om att han eller hon inte får skada sig själv eller att han<br />

eller hon lovar att söka sig till en mottagning om det inte går att hålla löftet.<br />

Vården av en ung person som försökt begå självmord hör alltid till den specialiserade<br />

sjukvården. Tillit ingår som ett viktigt led i vården. Vården bör genomföras utifrån<br />

diskussioner med den unga och han eller hon bör åtminstone veta vad som är på gång<br />

och varför. Efter att den akuta fasen är över kan den unga behöva hjälp under en längre<br />

tid. Familjen, skolan och de övriga sociala nätverken är viktiga för att den unga skall kunna<br />

få kontinuerlig vård och uppföljning och tillfriskna och återgå till det vardagliga livet. Det är<br />

viktigt att stödja föräldraskap och familjens delaktighet i vårdplaneringen. Det är också<br />

viktigt att i skolan ta ställning till hur i fortsättningen kunna stödja skolarbetet och<br />

kontinuiteten i de relationer som den unga har. Om någon i den ungas närmaste krets,<br />

30

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!