BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola
BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola
BILAGA A Skolans valfardspaket gymnasiet.pdf - Kokkola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stressfaktorer under den senaste tiden?<br />
Psykotiska symptom? Hörselvillor som ger befallningar? Kontroll av tankar?<br />
Vanföreställningar?<br />
Användning av berusningsmedel?<br />
Allmän livssituation? Eventuella skyddande faktorer?<br />
En ung person som talar om självmord skall alltid tas på allvar. Vid en bedömning av det<br />
psykiska tillståndet bör karaktäristika för störningen och dess svårighetsgrad samt den<br />
ungas möjligheter att klara av det hela beaktas. Det är viktigt att få en uppfattning om den<br />
unga faktiskt vill dö och om det går att få honom eller henne på andra tankar. Till<br />
självmordstankarna eller självmordsplanerna hör i allmänhet osäkerhet och önskningar om<br />
att få hjälp. Det är viktigt att dra nytta av de här faktorerna vid samtalet med den unga.<br />
Som exempel på faktorer som kan avslöja var den unga befinner sig avseende tanke och<br />
handling kan nämnas att om den unga har en plan och om den går att realisera. Dessutom<br />
är det viktigt att ta reda på om den unga har tillgång till de medel som behövs, hur<br />
destruktiv metoden är och om den unga väljer att hemlighålla sin metod. Det väsentliga är<br />
att få reda på vad den unga vill nå med sina ord och handlingar.<br />
Inge hopp: påminn om att mentala problem kan behandlas.<br />
Vård<br />
I akuta situationer är det viktigast att värna om den ungas säkerhet. En ung person som<br />
uttrycker en önskan om att få dö eller som har självdestruktiva tankar får inte nonchaleras<br />
och lämnas utan stöd. En yrkesutbildad person bör göra en helhetsbedömning av den<br />
ungas situation.<br />
För det första bör det bedömas om den unga är i behov av övervakning och i vilken<br />
utsträckning och hur brådskande situationen är. Om den unga vid förfrågan uppger att de<br />
självdestruktiva tankarna är så starka att han eller hon känner rädsla inför sig själv och att<br />
drivkrafterna inte längre går att kontrollera, bör ansvaret inte överföras på den unga eller<br />
dennes familj. Den unga bör i stället föras till en jourhavande läkare. Om den unga anser<br />
sig kunna kontrollera sina tankar och om det finns vuxna hemma som har engagerat sig i<br />
vården av denne, kan vården eventuellt påbörjas inom öppenvården. Om vården inte<br />
inleds omedelbart är det bra om någon (t.ex. skolhälsovårdaren) helst dagligen står i<br />
intensiv kontakt med den unga genom kontrollbesök eller telefonsamtal. Det är även bra<br />
att ingå ett avtal med den unga om att han eller hon inte får skada sig själv eller att han<br />
eller hon lovar att söka sig till en mottagning om det inte går att hålla löftet.<br />
Vården av en ung person som försökt begå självmord hör alltid till den specialiserade<br />
sjukvården. Tillit ingår som ett viktigt led i vården. Vården bör genomföras utifrån<br />
diskussioner med den unga och han eller hon bör åtminstone veta vad som är på gång<br />
och varför. Efter att den akuta fasen är över kan den unga behöva hjälp under en längre<br />
tid. Familjen, skolan och de övriga sociala nätverken är viktiga för att den unga skall kunna<br />
få kontinuerlig vård och uppföljning och tillfriskna och återgå till det vardagliga livet. Det är<br />
viktigt att stödja föräldraskap och familjens delaktighet i vårdplaneringen. Det är också<br />
viktigt att i skolan ta ställning till hur i fortsättningen kunna stödja skolarbetet och<br />
kontinuiteten i de relationer som den unga har. Om någon i den ungas närmaste krets,<br />
30