I livsloppet - Regeringen

inte hennes och hennes värld är inte min – jag har inte hört talas
om hennes popidoler – min gräns går någonstans mellan Monica
Zetterlund och Povel Ramel.
Det påstods förr under stora rubriker att rika gamla män fick
hormonsprutor för att behålla potensen, men det finns tyvärr
inget ungdomselixir, det ligger inga räls som leder till stationen
Evig ungdom. Inga råd kan heller ges till dem som ska till att bli
gamla – jo ett enda: Håll er kvar i medelåldern så länge ni orkar.
Uppskjut pensioneringen om det är möjligt. Skaffa er nya intressen
eller odla de gamla, påta i er trädgård, fortsätt att sporta eller
att resa utomlands. Spela bridge eller schack! Inbilla er att ni är
yngre än ni är, sätt svagare lampor i badrumsbelysningen!
När jag för rätt många år sen arbetade som turistguide i Frankrike
besåg vi Paris, lotsade oss fram längs invasionsstränderna i
Normandie och for till Loiredalen med dess underbara slott.
Guiden (jag) var 69 år gammal och resedeltagarna ofta ännu äldre,
men ingen sviktade, ingen gav upp, alla föryngrades, inte minst vid
måltiderna med ett par glas rödvin. Jag glömmer aldrig två pensionerade
lärarinnor – ingen av dem under 75 – som med höjda
paraplyer, arm i arm, taktfast marscherade fram mellan ilsket
tutande bilar rakt över den våldsamt trafikerade planen framför
slottet i Fontainebleau, högt och falskt sjungande Marseljäsen.
PÅ ÅLDERDOMENS OFRÅNKOMLIGHET var jag oförberedd. När jag
plötsligt blev gammal visste jag inget om problemen. Inga resebroschyrer
om mitt nya land fanns att tillgå och mina personliga
erfarenheter av åldrande var diminutiva. Min far dog ung, min
mamma innan hon hann bli gammal. Och min storebror kunde
G USTAF VON P LATEN 77