Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för<br />
<strong>2008</strong> 13,6 % jämfört med rikets 47,3 % (bokslut<br />
2007). Koncernens skuldsättningsgrad var för <strong>2008</strong><br />
41,1 % jämfört med rikets 63,6 % (bokslut 2007).<br />
Skuldsättningsgrad (koncernen)<br />
(procent) 2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />
Skuldsättningsgrad 39,1 39,2 36,1 37,3 41,1<br />
varav: Kommunen 11,0 11,8 10,6 11,7 13,6<br />
Bolagen 28,1 27,4 25,5 25,5 27,5<br />
Rikssnitt 65,3 64,8 63,7 63,6<br />
Den 1 januari <strong>2008</strong> överfördes hemsjukvården från<br />
Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet.<br />
Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och<br />
kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket<br />
ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre<br />
för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive<br />
kommun. För <strong>Oskarshamn</strong>s kommuns del<br />
innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr<br />
till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen<br />
då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr.<br />
<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns utdebitering, exklusive<br />
skatteväxlingen på 26 öre, ligger 95 öre över rikssnittet,<br />
vilket genererar ca 41 mkr i mer skatteintäkter<br />
jämfört med om <strong>Oskarshamn</strong> hade haft samma<br />
utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar<br />
ungefär 12,0 mkr. Rikssnittet för <strong>2008</strong> är<br />
20,71 kr och länssnittet är 21,89 kr. Den totala<br />
kommunalskatten för <strong>2008</strong> är 32,13 kr jämfört med<br />
rikssnittet 31,44 kr och länssnittet 32,10 kr. Detta<br />
medför en högre utdebitering om 69 öre jämfört<br />
med riket.<br />
Kommunens utdebitering<br />
(procent)<br />
Primärkommunal<br />
2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />
skatt<br />
Primärkommunal<br />
21,66 21,66 21,66 21,66 21,92<br />
skatt, rikssnitt 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71<br />
Total<br />
kommunalskatt<br />
exkl. kyrkoskatt<br />
12<br />
32,13 32,13 32,13 32,13 32,13<br />
Risk<br />
Kommunens likviditet är god och har så varit under<br />
en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är<br />
extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten<br />
och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en<br />
jämförelse med andra kommuner.<br />
Likviditet<br />
2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />
Kassalikviditet i % 64 56 73 52 86<br />
Balanslikviditet i % 449 396 424 366 229<br />
Rörelsekapital i mkr 837 815 812 776 419<br />
Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt<br />
är också god. Anledningen är kommunens stora<br />
finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av<br />
denna volym går under förhållandevis kort sikt att<br />
omsätta till likvida medel.<br />
Finansiella nettotillgångar<br />
(mkr)<br />
Kommunen<br />
Omsättn. tillgångar +<br />
2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />
finans.anl.tillgångar<br />
Kortfristiga- och<br />
2 670 2 699 2 526 2 525 2 396<br />
långfristiga skulder 199 225 203 224 221<br />
Netto 2 471 2 474 2 323 2 301 2 175<br />
Koncernen<br />
Omsättn. tillgångar +<br />
finans.anl.tillgångar<br />
Kortfristiga- och<br />
1 107 1 115 1 074 1 067 705<br />
långfristiga skulder 1 471 1 494 1 331 1 365 1 398<br />
Netto -363 -379 -257 -298 -693<br />
Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är<br />
förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts<br />
under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier.<br />
Under de senaste åren har de finansiella<br />
omsättningstillgångarna använts till att amortera<br />
koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling<br />
kommer att fortgå efter att kommunfullmäktige<br />
har fattat beslut om ytterligare amorteringar av<br />
koncernlån motsvarande 200 mkr.<br />
Koncernens finansiella risker är förhållandevis<br />
stora i och med att kommunen har tillgångar placerade<br />
på de finansiella marknaderna och att kommunens<br />
bostadsbolag har stora finansiella skulder.<br />
Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är<br />
beroende av framförallt ränteutvecklingen men<br />
även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning<br />
på 1 % -enhet innebär ökade intäkter<br />
på 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning<br />
på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär<br />
15,8 mkr i ökade kostnader för bolaget. För<br />
koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet<br />
ökade finansiella kostnader med ca 6 mkr.<br />
Finansiella risker och åtaganden<br />
(mkr)<br />
Ränteföränd. + 1%enhet<br />
(mkr)<br />
2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />
Kommun 10,9 10,6 10,3 11,1 9,3<br />
Koncern -5,7 -7,7 -6,7 -5,9 -5,7<br />
Borgensåtagande<br />
Kommunen, extern<br />
262 241 240 239 14<br />
upplåning 921 942 792 809 1 059<br />
Summa 1 183 1 183 1 032 1 048 1 073<br />
Kommunen har inga egna långfristiga skulder.<br />
Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa<br />
har dock minskat under framförallt 2002 och 2003<br />
på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar<br />
kommer inte att ske under det kommande
Change language