Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Årsredovisning 2008 - Oskarshamn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Inledning<br />
<strong>Oskarshamn</strong>s kommun har under en lång tid<br />
kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande<br />
till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit<br />
möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar<br />
som har genererat stora finansiella intäkter.<br />
Kommunen har under större delen av 90-talet ökat<br />
sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna<br />
finansiera sina verksamheter. <strong>Oskarshamn</strong>s kommun<br />
har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader,<br />
som långt överstiger genomsnittet bland<br />
landets kommuner. Detta har även inneburit att<br />
<strong>Oskarshamn</strong>s kommun haft svårigheter att få<br />
intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella<br />
intäkterna har varit stora.<br />
Under perioden 2000-2002 har avkastningen på<br />
kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera<br />
de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en<br />
vikande världsekonomi med bland annat fallande<br />
aktiemarknader som följd. I samband med finanskrisen<br />
startade diskussioner om behovet av att<br />
minska verksamheternas nettokostnader, vilka<br />
resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den<br />
kommunala organisationen. Kommunens driftkostnader<br />
har därefter kontinuerligt minskat för att år<br />
2006 uppgå till 104,2 %. Förutom besparingar<br />
bidrog även en skattehöjning på 75 öre, vilken<br />
genomfördes 2004 till kostnadsminskningen. Den<br />
nedåtgående trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas<br />
andel av skatteintäkter och statsbidrag låg<br />
6,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebar<br />
en differens om 70 mkr. I den differensen ingick<br />
en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i<br />
bostadsbolaget med 42,6 mkr.<br />
Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter<br />
och statsbidrag låg över det finansiella<br />
målet även under <strong>2008</strong>, då nyckeltalet uppgick till<br />
108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet<br />
på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2<br />
mkr uppgår nyckeltalet till 109,9 %. Förutom<br />
nedskrivningar bidrar även socialnämndens (-15,5<br />
mkr) höga verksamhetskostnader till den stora<br />
avvikelsen mot målet.<br />
Socialnämnden har redan vidtagit ett antal åtgärder<br />
och påbörjat en förändringsprocess som så småningom<br />
ska leda till lägre nettokostnader. Förändringsprocessen<br />
ligger i linje med Åtgärdsstegens<br />
nio-punktsprogram och kommunstyrelsens beslut<br />
från den 1 april <strong>2008</strong> gällande socialnämndens budget<br />
2009-2011. Enligt kommunstyrelsen får<br />
nämnden följande uppdrag: ”Socialnämnden får i<br />
uppdrag att förändra strukturen i sina olika<br />
verksamheter i avsikt att minska sina kostnader och<br />
att närma sig nettokostnaden för genomsnittskommunen.<br />
Socialnämnden har i uppgift att<br />
fortlöpande rapportera till kommunstyrelsen och<br />
kommunfullmäktige hur förändringsarbetet fort-<br />
4<br />
skrider och vilka minskningar i budget som kan<br />
genomföras inför de kommande budgetåren.”<br />
Under hösten 2007 ökade turbulensen på de finansiella<br />
marknaderna, men trots detta uppvisade<br />
kommunen ett ganska högt finansnetto. Den finansiella<br />
turbulensen har ytterligare ökat i styrka under<br />
<strong>2008</strong> och den finansiella krisen har även nått<br />
<strong>Oskarshamn</strong>s kommun. Krisen har bl a resulterat i<br />
ett lägre finansnetto än budgeterat (-35 mkr) och<br />
stora nedskrivningar av värdet på kommunens<br />
medelsplaceringar på sammanlagt 303 mkr.<br />
Kommunens finansiella placeringar består i huvudsak<br />
av tre delar. Den första delen är kopplad till<br />
pensionsskulden och ska enligt finanspolicyn ha en<br />
låg riskprofil. Innehavet ska till största delen bestå<br />
av räntebärande värdepapper. Den andra delen<br />
avser utlåning till kommunala bolag och stiftelser<br />
och den tredje delen är tänkt att kunna placeras i<br />
finansiella instrument med större inslag av aktierelaterade<br />
instrument.<br />
Som ovan nämnts ska pensionsportföljen till största<br />
delen innehålla räntebärande papper (60 %) och<br />
enbart en mindre del ska kunna placeras i aktier (30<br />
%) och alternativa placeringar (10 %). För att<br />
ytterligare öka avkastningen på de räntebärande<br />
placeringarna har kommunen gått in i två reala<br />
strukturerade placeringar 2005 och 2006 på<br />
sammanlagt 302 mkr, där det även finns en kreditrisk<br />
kopplad mot en korg av företagsobligationer.<br />
Det är framförallt värdeminskningen på dessa två<br />
obligationer samt värdeminskningen på ett antal<br />
andra strukturerade produkter som har bidragit till<br />
den stora nedskrivningen.<br />
I december 2004 investerade kommunen 15 mkr i<br />
amerikanska kommunobligationer (AKOS). Eftersom<br />
obligationens marknadsvärde föll under 50 %<br />
av det nominella beloppet i februari <strong>2008</strong>, inträffade<br />
en tvångsförsäljning och återstående medel<br />
om 1,6 mkr betalades tillbaka till kommunen.<br />
<strong>Oskarshamn</strong>s kommuns avkastning på ovannämnda<br />
investering uppgick per 2007-12-31 till 4,9 mkr,<br />
vilket innebar att investeringen gav en total<br />
nettoförlust på ca 8,5 mkr.<br />
Kommunen har <strong>2008</strong> sålt del av fastigheten Koltrasten<br />
2 samt del av <strong>Oskarshamn</strong> 3:3 i <strong>Oskarshamn</strong><br />
(gamla simhallen) för en köpeskilling av 1,75 mkr.<br />
Det bokförda värdet av den sålda fastigheten<br />
uppgår till 7,2 mkr, vilket innebär att försäljningen<br />
resulterar i en reaförlust om 5,4 mkr.<br />
I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om<br />
nya finansiella mål med anledning av propositionen<br />
om ”God ekonomisk hushållning i kommuner och<br />
landsting” (prop. 2003/04:105). Målen började