Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

Finansiell analys
Modell för finansiell analys
Finansiella analysen bygger på en förkortad och
förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade
modellen omfattar de fyra perspektiven:
resultat - kapacitet - risk - kontroll. De fyra perspektiven
beskrivs närmare i den delen av årsredovisningen
som behandlar Oskarshamns kommuns
finansiella analys och till en viss del även
koncernens.
Resultat – kapacitet
Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under
2008 1 843 mkr och balansomslutningen uppgick
till 3 720 mkr. Den sammanställda redovisningen
för 2008 visar på ett negativt resultat om 354,7 mkr.
Förra årets resultat uppgick till -1,4 mkr. Det negativa
resultatet härrör från Byggebos resultat om -
11,2 mkr (-18,7 mkr), Oskarshamns Utvecklings
resultat om -2,3 mkr (-1,7 mkr) och Oskarshamns
kommuns resultat om -360,7 mkr (-22,0 mkr).
Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om
8,4 mkr omräknat efter ägarandel och Stiftelsen
Sjöfartshotellet ett resultat om 0,1 mkr. De övriga
bolagen och stiftelserna redovisar ett litet men dock
positivt resultat för år 2008.
Sammanställd redovisning i siffror
(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008
Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843
Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 3 989 3 720
Investeringsvolym 85 158 176 157 170
Koncernens soliditet minskade med 4,9 procentenheter
mellan 2007 och 2008 och ligger på 58,9
%. Det egna kapitalet är 354,7 mkr lägre än föregående
år medan den totala balansomslutningen
minskade med 311,7 mkr.
Koncernens soliditet har de senaste sex åren legat
på ca 60-62 % och bör anses som god även om det
inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten
bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor
handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella
svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar.
Det är viktigt att även de olika
bolagen har en god soliditet eftersom risken finns
att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda
bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla
sina åtaganden.
Detta gäller framförallt Byggebo AB med en soliditet
på 6,2 % och Stiftelsen Forum med en soliditet
på 4,2 %. Under hösten 2003 genomförde kommunen
ett aktieägartillskott om 75,0 mkr, vilket ökade
bostadsbolagets soliditet från 1,4 % till 4,2 %. Under
år 2007 fick Byggebo AB ytterligare ett aktieägartillskott
om 75,0 mkr i enlighet med gällande
66
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
affärsplan och samarbetsdokument mellan bostadsbolaget
och ägaren Oskarshamns kommun. Under
2008 fick Oskarshamns utvecklings AB ett aktieägartillskott
på 10,0 mkr, vilket medförde att bolagets
soliditet ökade från 5,5 % till 37 %.
Efter ett litet plusresultat 2004 (1,1 mkr) uppvisar
Byggebo AB återigen negativt resultat för 2008
-11,2 mkr, för 2007 (-18,7 mkr), för 2006 (-10,2
mkr) samt 2005 (-7,0 mkr). Det positiva resultatet
genererades till stor del av realisationsvinster vid
fastighetsförsäljning samt vid avyttring av ränteinstrument
(swapp) med övervärde. Under 2006 har
ett finansiellt instrument förtidsinlösts, vilket har
påverkat räntekostnaderna positivt med 2,4 mkr.
Under 2005 var motsvarande förtidsinlösen 9,6
mkr. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får en
sund ekonomi, där framtida resultaträkningar redovisar
överskott.
Oskarshamns Utvecklings AB som driver flygplatsen
har under flera år i rad redovisat negativa
resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet.
Årets resultat uppgick till –2,3 mkr,
vilket är 0,6 mkr sämre än föregående år. Ägaren
Oskarshamns kommun måste även i detta fall skapa
förutsättningar för bolaget att i framtiden utvecklas
till ett långsiktigt stabilt bolag med överskott i sin
verksamhet. Med hänsyn till ovannämnda, beslutade
kommunfullmäktige i juni 2007 att skjuta till 10
mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav,
vilket verkställdes under 2008.
Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 081,0
mkr och är 22,6 mkr högre än föregående år. Byggebo:s
totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till
1 577,6 mkr. Oskarshamns kommun fungerar som
internbank inom koncernen, där 574,8 mkr av de
långfristiga skulderna är en egen finansierad utlåning
till koncernbolagen. Förra året uppgick detta
belopp till 589,2 mkr. Anledningen till den egenfinansierade
utlåningen är att minska den finansiella
risken i koncernen. Enligt beslut i kommunfullmäktige
2006-01-20 kommer andelen egenfinansierade
lån att utökas till totalt 800 mkr. Utökningen ska
åsättas en marknadsränta med möjlighet både till
kort och lång räntebindning.
Koncernens nettokostnadsandel exklusive finansnetto
minskade stadigt under år 2002-2005 men har
from 2006 ökat. För 2008 uppgår den till 101,1 %,
vilket är 1,6 procentenheter lägre än 2007. Nettokostnadsandelen
kan anses hög i jämförelse med
andra koncerner inom kommunal sektor. Detta
beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande
till skatteintäkter och statsbidrag. Det är positivt
att dessa kostnader har minskat väsentligt under
åren 2002-2006, från 113,6 % år 2002 till