Personutredningar - Kriminalvården

toren översänt kopior på genomförda utredningar under aktuell period, totalt 676. Enligt
Kriminalvårdens statistik skulle dock 767 utredningar ha genomförts. 2 Orsaken till denna
diskrepans har inte efterforskats inom ramen för projektet.
Det kan således konstateras att det finns en diskrepans mellan de officiella uppgifterna
och det material som kunnat tas fram för projektet. Betraktas denna skillnad som ett
bortfall kan man dock konstatera att bortfallet är slumpvis i betydelsen att det inte finns
någon systematik i det. Detta, samt att bortfallet är relativt lågt, gör att vi bedömer att
bortfallet inte påverkar vare sig urvalet eller studiens reliabilitet.
2.5 Bearbetning och analys
Intervjuer och fokusgrupper
Det utskrivna materialet från de 18 individuella intervjuerna och de 6 fokusgrupperna har
bearbetats kvalitativt. Intervjuerna baserades på arbets- eller processbeskrivningar, där de
intervjuade beskrev sitt arbete och sina synpunkter på detsamma. Denna processbeskrivning
möjliggjorde en indexering över teman relevanta för såväl arbetets praktiska utförande
som mera övergripande frågor. De teman som framkommit har därpå sammanställts
i ett antal kategorier, av vilka vissa också innehåller underkategorier. Även fokusgrupperna
har bearbetats på detta sätt. Materialet har sammanställts under ett antal
huvudsakliga teman utifrån vad som framkom under diskussionerna inom grupperna.
Kvalitativ textanalys
De tematiseringar och kategoriseringar som textbearbetningen resulterat i fyller två
funktioner: dels såsom rent faktiska processbeskrivningar, dels som källor till de intervjuades
uppfattningar av praktiken. Den enskilda intervjun fångar den enskildes egen bild av
praktiken, på samma sätt som fokusgrupperna fångar den gemensamma bilden. Efter att
materialet sammanställts och tematiserats har såväl de valda temana som utredningarna i
sig återkommande studerats. Genom att växelvis betrakta uppfattade teman och fulla
utredningar har analysen av texterna kunnat fördjupas.
Personutredningarna
Utredningsmaterialets omfattning, totalt 1320 personutredningar, möjliggjorde en kvantitativ
analys. Initialt undersöktes ett mindre antal personutredningar för att översiktligt
skapa en bild över vilken typ av information en personutredning kan förväntas innehålla.
Utifrån detta gjordes därefter en avgränsning och precisering av vad som är av intresse
för studien. En central utgångspunkt var också det som kan kallas personutredningarnas
minsta gemensamma nämnare, det vill säga de innehållsmässiga kriterier som anges i
Kriminalvårdens reglering. Men då materialet hämtats från två olika perioder, mellan vilka
en förändring i arbetssättet införts, är det angeläget att reflektera över jämförbarheten i
materialet. De två föreskrifterna (2006:15 respektive 2009:3) som reglerat verksamheten
under undersökningsperioderna uppvisar såväl skillnader som stora likheter. Den modell
för insamling och analys som vi konstruerade utgick från likhet. Det vi sökte efter i personutredningarna
borde, enligt föreskrifterna, finnas där i någon form oavsett när och hur
de skrivits.
I enlighet med studiens syfte har särskilt fokus ägnats åt att eftersöka information som
avspeglar bedömningsarbetet i utredningen, vilket också styrt utformningen av analysmodellen.
Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) valdes som
systemstöd för att bearbeta materialet och vi konsulterade en statistiker på Statistiska
Institutionen vid Lunds universitet i samband med att vi lade upp och planerade bearbetningen
av materialet.
2 Uppgifterna är hämtade från statistikportalen på Kriminalvårdens hemsida:
http://www.kriminalvarden.se/sv/Statistik/