Personutredningar - Kriminalvården

Diagram 6: Huvudsakligt riskfaktor, fullständiga utredningar 08/10 (n=1128), i procent
Av diagrammet ovan framkommer att en huvudsaklig riskfaktor identifieras i genomsnitt i
varannan utredning, i 41,2 procent av utredningarna från 2008 och 54,8 procent av
utredningarna från 2010. Detta innebär samtidigt att det i ungefär hälften av
utredningarna inte framgår någon huvudsaklig riskfaktor. När man ser resultatet måste
man vara vaksam på att det kanske är just det som är fallet, det kanske inte finns någon
riskfaktor att peka ut. I tidigare avsnitt har frågan handlat mycket om vad som tas upp
och hur det tas upp. Nu har vi kommit allt mer in på hur uppgifter värderas och det kan
ju vara så att det inte finns någon tydlig riskfaktor att lyfta fram. I den andra hälften av
utredningarna finns däremot väl spridda betoningar på olika faktorer, med en dominans
för kriminalitet, alkohol, droger och psykisk hälsa. Vad som också kan konstateras är att
andelen utredningar med en identifierad riskfaktor ökar mellan åren. Även om inte detta
med säkerhet kan härledas till arbetssättet framstår det som rimligt att en så pass kraftig
förändring mera har att göra med just det förändrade arbetssättet än förändringar i de
misstänktas livssituation. Det som styrker detta antagande är att de misstänkta som grupp
betraktad uppvisar snarlika karaktäristika mellan åren, de tycks således inte blivit markant
tyngre belastade med riskfaktorer.
En annan tydlig skillnad mellan åren är att andelen utredningar med ”kombinationer” av
huvudsakliga riskfaktorer minskar. Den relativt sett största förändringen ligger i att
kriminalitet lyfts fram mer än tre gånger så ofta, från 6,4 procent till 20,1 procent.
Alkohol, narkotika och psykisk hälsa kvarstår över tid som de huvudsakliga riskfaktorerna
i utredningarnas sammanfattningar. Jämförelsen mellan 2008 och 2010 års utredningar
visar också att beskrivningarna av huvudsakliga riskfaktorer blir tydligare, det blir således
mindre vanligt med mer nyanserade, komplexa beskrivningar. Kan detta ses som en
konsekvens av att ambitionen att lyfta fram faktorer på bekostnad av helhetsbilder har
haft genomslag? Det är en fråga som får förbli retorisk, och som kanske kan få sitt svar i
ett större sammanhang längre fram i texten.
43