Personutredningar - Kriminalvården

(Svensson 2001). Dessa föreningar hade också en politisk kraft och verkade för
alternativa påföljder.
1906 blev det möjligt enligt lag att utdöma villkorlig dom i Sverige. Sverige följde då med
i en utveckling som spreds över stora delar av västvärlden och som innebar att alternativ
till fängelsestraff söktes. Dessa alternativ skulle i första hand användas för personer vars
livssituation var sådan att de förväntades kunna avstå från att begå fler brott, kanske efter
visst stöd (Svensson 2001).
En domare vid namn Harald Salomon, med erfarenheter från studiebesök i Nordamerika
och Storbritannien, menade att det behövdes någon form av underlag för att avgöra när
dessa alternativ skulle användas. 1907 började Salomon skriva så kallade
”förundersökningar” på eget initiativ (Salomon 1917, 1937). Han tog kontakt med
personer som stod åtalade och frågade dem om deras liv och sociala situation. Han skrev
ned det han fick fram och sen försökte han få denna text att komma med i underlaget till
den rättsliga processen. Till en början var detta inte framgångsrikt, han hade skrivit dessa
utredningar i ärenden där han inte var involverad och därför var det ingen som tillmätte
dokumenten någon betydelse. Det var till och med en domare som han kände
personligen som sa att ”det där sociala” det var inget att bry sig om, han hade betalt för
att vara domare och som sådan var det brottet och inte personen han skulle engagera sig
i. Först 1910 kom en vändpunkt. När Skyddsvärnet bildades det året, som en underavdelning
till Svenska Fattigvårdsförbundet, engagerade Salomon sig där. I egenskap av
representant för Skyddsvärnet fick Salomon bättre gehör och kunde fråga åtalade om de
ville att deras berättelse skulle komma fram i rätten, och sedan få utrymme för det under
förhandlingarna.
Den praktik som nu började utvecklas utifrån Salomons och Skyddsvärnets initiativ kom
senare att bilda grund för en lagstiftning. Intresset för de så kallade förundersökningarna
spreds och en allt starkare opinion växte fram. 1914 blev han engagerad i en utredning
som undersökte möjligheterna till en utvidgning av institutet villkorlig straffdom och på
så sätt kunde han även driva frågan om personutredningar. 1918 trädde den nya lagen i
kraft och personutredningen var möjlig enligt lag, en lag som var ny, men som egentligen
bara slog fast den praktik som redan hade börjat utvecklas. Vid denna tid var utgångspunkten
för den nya lagen att människor är föränderliga, straffet kan leda till förbättring
genom hjälp, utbildning och arbete (Salomon 1917, 1937; Svensson 2001).
3.2 Personutredningens syfte och funktion
När lagen (1918:531) om villkorlig straffdom formaliserades fick vi den första versionen
av vad som i dag är personutredning i brottmål. För att kunna besluta om en villkorlig
dom förutsattes skälig anledning att tro att den misstänkte kunde rättas utan att verkställa
det ådömda straffet. Denna skäliga anledning skulle säkerställas genom en undersökning
av den misstänkte och dennes förhållanden – en ”särskild förundersökning”. Underökningen
syftade således endast till att undersöka om den misstänktes person och
omständigheter var sådana att ett villkorligt straff kunde bli aktuellt.
Under första halvan av 1900-talet diskuterades olika former av påföljder, men det var
först under 1930-talet som en egentlig differentiering kom till stånd. Parallellt fattades
också beslut om att inrätta en statlig organisering, Skyddskonsulter, som skulle ha till
ansvar att följa upp de nya påföljderna. Skyddskonsulenterna skulle ha utbildning från
högskola, gärna från de sociala utbildningar som vuxit fram vid Socialinstitut och senare
Socialhögskolor (Svensson 2001). Vid denna tid förändrades också syftet med undersökningen
och kom att regleras separat i lag (1939:315) om särskild förundersökning i
brottmål. Här utökades syftet till att mer generellt utgöra underlag för valet av påföljd –
inte bara om och när det kunde bli aktuellt med villkorlig dom. I vissa fall blev
utredningen obligatorisk, exempelvis för häktade under 21 år. Undersökningsformerna
19