Personutredningar - Kriminalvården

missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa. Det är också möjligt att ha en ordnad social
situation, men problem i relationer till familj eller andra.
Det förekommer t.ex. fall där den utredde bedöms ha ordnade sociala förhållanden när
han har bostad, är arbetslös och uppbär ersättning från A-kassa. Personen i fråga beskrivs
ha alkoholproblem och har en behandlingskontakt. En annan person, med liknande
situation, bedöms inte ha socialt ordnad situation. Han beskrivs som lättledd och saknar
försörjning och bedöms därför riskera återfalla i brott. Ett tredje exempel handlar om en
person som har oordnad social situation. Han saknar bostad, har ofullständig skolgång,
saknar försörjning, har tidigare erfarenheter av samhällsingripanden och svag familjeförankring.
Sammantaget kan man se en gradering i frågan om socialt ordnade förhållanden. Till att
börja med handlar det primärt om de materiella sakförhållandena. Om det skulle vara så
att personen som utreds uppvisar någon form av brister i dessa, t.ex. saknar försörjning,
bostad eller arbete, är det i nästa steg fråga om det pågår någon form av insats för att
kompensera dessa brister. Om så är fallet kan situationen ändå bedömas som ordnad,
men om det finns problem i de insatser som görs, eller om de bedöms otillräckliga, då
bedöms inte längre situationen som ordnad. Frågor som familjerelationer, fysisk och
psykisk hälsa och missbruk av alkohol eller droger ligger vanligen utanför denna
bedömning. Däremot kan dessa frågor användas som en förstärkning av bilden med de
socialt ordnade eller oordnade förhållandena. Därtill kommer, som ytterligare
förstärkning, frågan om den utreddes motivation att leva ett socialt ordnat liv. En person
med materiellt goda förhållanden, eller pågående välfungerande insatser, och som
dessutom strävar efter att leva ordnat, den personen beskrivs i termer av att vara
välfungerande och leva under ordnade förhållanden. En person som saknar något
materiellt, t.ex. försörjning, som har avvisat föreslagna insatser och som dessutom har
svaga familjerelationer och kanske ett missbruk, den personen beskrivs leva under
oordnade förhållanden. Om den senare dessutom inte är villig till förändring förstärks det
ytterligare.
Detta kan förstås i termer av det som frivårdsinspektörerna talar om som en samlad
bedömning. När den samlade bedömningen är att det finns en ordnad social situation är
det mest sannolikt liktydigt med en bedömning av att de materiella förhållandena bedöms
som skyddanden. Skulle det finnas några bekymmer inom andra områden bedöms de i
den samlade bilden inte hota de materiella förhållandena, och alltså kan man tolka det
som en bedömning av att skyddsfaktorerna bedöms dominera över riskfaktorerna.
Sammanvägning av faktorer
När man ser till hur olika faktorer och livssituationer tas upp i utredningarna blir det
tydligt att det förekommer två parallella logiker. Utifrån organisationslogiken, och framför
allt utifrån de förtydliganden som sker i 2010 års utredningar som skrivs i mall, är det
tydligt att vissa faktorer lyfts fram. Både risk- och skyddsfaktorer betonas tydligare i 2010
års utredningar. Professionslogiken tenderar att, i stället för enskilda faktorer, betona
sammanhang och helheter och bedöma ordnad eller oordnad social situation. Men även
detta ökar i 2010 års utredningar. Oavsett om man ser till enskilda faktorer eller till
helheten blir utredningarna alltså tydligare när de skrivs i mall. Ökningen i andelen
utredningar där en allmänt ”ordnad social situation” anges som skydd går från 55,4 till
63,9 procent. Härutöver ses vissa mindre variationer inom de övriga områdena, men
dessa är jämförelsevis marginella.
Sammantaget ökar påvisandet av risker från cirka 40 till cirka 55 procent och skydd från
cirka 60 till 73 procent. Tydligheten förändrar således inte relationen mellan risk och
skydd, man tenderar att i högre utsträckning lyfta fram det positiva, det skyddande, även
när man blivit tydligare.
45