Personutredningar - Kriminalvården

inverkar på varandra. De har också de för socialarbetare gemensamma etiska koderna att
förhålla sig till och de kan stödja sig i socionomernas yrkesorganisation. Däremot är det
oklart huruvida de åtnjuter allmänhetens förtroende, troligen är deras professionella
verksamhet allt för okänd för allmänheten för att man skall kunna säga något om det.
Sett utifrån dessa kriterier skulle man kunna prata om frivårdarnas professionalitet som
en del av det sociala arbetets professionalitet. Alla frivårdare är inte socionomer, men det
gäller även inom andra organisationer för socialt arbete att socionomer är den
dominerande gruppen, eller kärnan, även om det också finns anställda med annan
utbildningsbakgrund i samma yrkesroller i samma organisation.
9.2 Professionell expertis
Att ha professionell expertis innebär att besitta vissa specifika kunskaper, viss kompetens
och viss erfarenhet. Det kan t.ex. handla om förmåga att göra en viss typ av bedömning.
Frivårdsinspektörerna är den enda yrkesgrupp som gör bedömningar av om vuxna,
åtalade, kan antas begå fler brott eller ej. Inom socialtjänsten gör man motsvarande
bedömningar för ungdomar, och inom psykiatrin kan dessa bedömningar göras utifrån en
psykiatrisk bedömning. Men den breda sociala bedömningen av risk för återfall i brott är
frivårdsinspektörernas expertisområde. I våra intervjuer har det inte framkommit några
uttryckliga krav på gehör för professionaliteten, men mera lågmält har man nämnt det
faktum att man har en vana och rutin på detta område.
Genom att se till vad det är som frivårdarna lyfter fram i utredningarna utöver det som de
av riktlinjer och regler är ombedda att behandla, och hur de behandlar det de skall ta upp,
kan man få en bild av vad deras professionella expertis består i. Då framträder en bild av
att de lutar sig mot klassisk sociologisk och socialpsykologisk teori såsom uppfattningen
om att social kontroll och sociala band har stor betydelse för hur man utvecklas i
samhället, medvetenhet om stämplingsprocesser osv. Detta är teorier som är sedan länge
vedertagna och har stort förklaringsvärde, men de kan inte förklara allt. Laub och
Sampson (2003) har gjort en ofta citerad uppföljning av pojkar som i det sena 1940-talet
fanns på ungdomsvårdsskolor och sett hur deras liv utvecklats under 50 år. I den studien
framkommer att dessa kända förklaringsmodeller har stort värde, men också att
variationen i livsförlopp är stor och att det är många enskilda händelser och situationer
som sammantaget leder till människors utveckling. Laub och Sampsons mycket långa
uppföljningar visar snarast att man skall undvika allt för generella och förenklade
förklaringsmodeller för komplicerade sammanhang.
I den professionella expertisen ingår också att snarare ha en behandlingslogik bakom
ställningstagandena än en administrativ genomgång av fakta och sakuppgifter. Här
kommer bedömningen av rimlighet in och med den följer professionsetiken. Precis som
läkaretiken innebär att man skall undvika skada i medicinsk behandling, strävar
frivårdarna att undvika att skada genom sin utredning. Med stöd i viss försiktighet
försöker man å ena sidan få fram information om personen, å andra sidan undvika att ge
värderande omdömen. Ändå blir resultatet en värdeladdad mätning av individens
normalitet, genom att det normativa begreppet ”ordnade förhållanden” har en tämligen
dominerande roll. Normativiteten är en del i de sociala professionernas bedömningar där
normalitet ställs mot avvikelse och syftet med bedömningen är att förbereda för insatser
som strävar till att korrigera oönskade beteenden. Det är en del i den professionella
expertisen att vara normativ (jfr. Foucault 1987).
9.3 Normativitet och objektivitet
Socialt arbete har en viktig roll i att återetablera tillit och att få människor att uppfatta att
de är en del i ett sammanhang och att både de själva och sammanhanget är föränderligt
(Webb 2006). I bedömningen av de misstänkta ser frivårdsinspektörerna inte bara till
specifika faktorer utan också till den utreddes historia och sammanhang. Det ger en
67