Svart intelligens i ett vitt samhälle - Preservationist-Books.com

SVART INTELLIGENS 99
svarta studenter vars intelligens och akademiska prestation ligger
orubbligt under acceptabla normer borde lotsas så snabbt och effektivt
som möjligt till arbetsförhållanden där prestationskraven är mindre
betungande. Flera av dessa befattningar skulle kunna verka oskäligt förödmjukande
– som lantarbetare, diskare, sophämtare och liknande –
men det problemet tycks för närvarande inte besvära latinamerikanerna
(i alla fall inte mer än det besvärade mig när jag var i tjugoårsåldern),
och det borde inte vara mer besvärande för svarta. I länder som
Frankrike, Tyskland och Schweiz, där enkla kroppsarbetare respekteras
för både sina oumbärliga tjänster och för sina grundläggande rättigheter
som skattebetalande medborgare, är dessa arbeten inte förknippade med
något större stigma. De har lokaliserats till arbeten som motsvarar de
prestationsnivåer som standardprov, förrättade under hela deras grundskoletid,
givit vid handen, och de åtnjuter värdighet i egenskap av hederliga
lönarbetare som åtminstone är kapabla och villiga att försörja sig
själva fullt ut. På motsvarande sätt behöver Förenta staterna främja tillblivelsen
av många nya grundläggande arbetsbefattningar på en riksomfattande
skala genom frikostiga skattesubventioner åt potentiella
arbetsgivare och genom ökat federalt bistånd till arbetskraftsintensiva
näringsgrenar såsom motorvägsbyggen och utbyggnaden av kommunikationsmedel
i storstäderna. Syftet med sådana skattesubventioner kan
verka oskäligt filantropiskt för många amerikaner, men faktum är att i
större delen av övriga världen tas den sociala förmånen att som outbildad
ändå erbjudas arbete för given.
Det verkar även absolut nödvändigt att upprätta ett effektivt födelsekontrollprogram
för bidragsberoende mödrar som försörjer sig uteslutande
genom att skaffa en stor barnaskara. Det finns många fler sådana
mödrar än vad som brukar medges, och deras fortplantningsexcesser bör
inte tillåtas belasta samhället med ett permanent problem med en exponentiell
tillväxtpotential i framtiden. Ingen gynnas i längden av att vårt
välstånd och våra tillgångar beskattas till den yttersta gränsen för att försörja
en underklass vars främsta förmåga är att fortplanta sig.
Medelklassen kommer säkerligen att bli lidande, men det kommer även
denna underklass att bli då den upprätthåller en tillväxttakt som överstiger
de tillgångar som kan spenderas på den. Ännu mer genomgripande
är den dysgenetiska katastrof som byggts upp under de tre sista årtion-