Svart intelligens i ett vitt samhälle - Preservationist-Books.com

52 SVART INTELLIGENS
övergår sedan till att uttrycka sin pessimism när de väl konfronterats
med medkännande och välinformerade frågeställningar. De jag mött och
som bott i Afrika (en av dem, en journalist för en rikstäckande nyhetsorienterad
veckotidning, klagar över sina redaktörers nästan totala censur)
verkar vara samstämmiga i bedömningen att hela Afrika söder om
sahararegionen håller på att försjunka i en kronisk och troligen obotlig
primitivism kännetecknad av brutalitet, korruption, en extrem utsatthet
för smittsamma sjukdomar som AIDS, och en förbluffande inkompetens
på nästan alla livets områden. Vem kan glömma Samuel Doe i Liberia
som praktiserade kannibalism på en av sina politiska rivaler, eller
Centralafrikas kejsare Bokassa som fick ett vredesutbrott och krossade
skallarna på flera dussin barn med sin spira med guldhandtag för att de
vägrade köpa sina skoluniformer från hans uniformsskrädderi? Mindre
omskriven, men ej desto mindre motbjudande, var de nigeriska upploppen
i Kano 1980, i vilka mellan fem och sju tusen stadsbor dödades på
grund av en utbredd övertygelse att medlemmarna i en fanatisk sekt
mördade folk för att kunna peta ut deras ögon och innefatta dem i amuletter
som skulle göra dem själva osynliga. Detta större upplopp ignorerades
av den västerländska pressen tills det nonchalant omnämndes av
Flora Lewis i en artikel i New York Times den fjärde maj 1981 – det enda
dryftande av händelsen jag stött på fram till idag. I sin ledarspalt om
hungersnöden i Etiopien den nionde november 1984 redogjorde Flora
Lewis för följande regeringsåtgärd:
Etiopien har debiterat en importskatt på 12,5 dollar plus en hanterings- och
transportavgift på 165 dollar för varje importerat ton donerad mat, vilket tillfaller
statsanställda hamnarbetare och transportorganisationer. En internationell
religiös biståndsgrupp som inte kunde betala dessa avgifter ovanpå kostnaderna
för själva maten och transporten till Etiopien, frågade regeringen om
de kunde föra med sina egna lastbilar för att distribuera gåvorna. Efter viss
tvekan blev svaret ja, på villkor att alla fordon skulle vara av märket
Mercedes och överlämnas gratis till regeringen efter två år.
Arméenheter patrullerar gatorna för att hålla de hungriga borta från städerna.
De plockar upp utmärglade individer med uppsvällda magar som vandrat
i dagar i sökandet efter mat, transporterar ut dem till mitten av ingenstans och
dumpar dem. Barn har ägnat sig åt att ligga i mitten av vägen för att hindra
enheterna att komma fram. Patrullanterna har lärt sig att kasta matbitar på