Här - Norstedts

kens svenska vetenskap gör G. Eriksson i Romantikens världsbild (1969). Litteratursociologiska
aspekter på epoken ger V. Svanberg i Romantikens samhälle (1980).
Se även H. Östholm avhandling Litteraturens uppodling. Läsesällskap och litteraturkritik
som politisk strategi vid sekelskiftet 1800 (2000) samt U. Josefssons avhandling ”Det
romantiska tidehvarfvet”. De svenska romantikernas medeltidsuppfattning (2002).
Salongskulturen
Se E. Manséns avhandling Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens
Uppsala (1993) samt I. Holmquists avhandling Salongens värld. Om text och kön i romantikens
salongskultur (2000). Se ävenNordisk salonkultur. Et studie i nordiske skønånder
og salonmiljøer 1780–1850 red. A. S. Sørensen (1998).
Bokmarknad
Se J. Svedjedals Bokens samhälle. Svenska bokförläggareföreningen och svensk bokmarknad
1887–1943 (1993), B. Petersons avhandling Boktryckaren som förläggare. Förlagsfunktion
och utgivningspolitik hos P.A. Norstedt & söner 1879–1910 (1999), P. Söderlunds
avhandling Romantik och förnuft. V.F. Palmblads förlag 1810–1830 (2000), B. Petersons
Välja & sälja. Om bokförläggarens nya roll under 1800-talet (…) (2003) samt P. Gedins
Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid (2002, nyutg. 2004).
Esaias Tegnér
En modern kommenterad upplaga av Tegnérs lyriska produktion finns i Samlade
dikter I–VI (1964–), redigerade och kommenterade av Å.K.G. Lundquist och C.
Svensson. Hans brev har redigerats av N. Palmborg i en omfångsrik utgåva om elva
band (1953–76), hans profana tal av U. Törnqvist i en volym (1982). Samtliga volymer
har utgivits av Tegnérsamfundet, som också publicerat ett stort antal Tegnérstudier
alltifrån 1948. Ett Ordindex till Esaias Tegnérs lyrik (1798–1824) har sammanställts
av J. Thavenius (1970). Tegnérs liv och verk har studerats av A. Werins Tegnér
1782–1825 och Tegnér 1826–1846 (1974–76). En biografi har också utgivits av F.
Böök i två band (1946). Den samtida Tegnérbilden återspeglas i den av N. Palmborg
redigerade volymen Esaias Tegnér sedd av sina samtida (1958). En framställning av
den akademiska Lundamiljön ges i C. Fehrmans Lärdomens Lund (1984). Volymen
Tegnérbildens förvandlingar (1983) ger receptionshistoriska infallsvinklar. Bland specialstudier
kan nämnas A. Nilssons kapitel om Frithiofs saga i Tre fornnordiska gestalter
(1928), G. Janssons Tegnér och politiken 1815–40 (1948), J. Mogrens Tegnérs översättningsverksamhet
(1971) och D. Brenneckes Tegnér in Deutschland (1975).
Litteraturens Historia I Sverige | 23