Här - Norstedts

Om Fredrika Runeberg se M. Mazzarellas Fredrika Charlotta, född Tengström. En nationalskalds
hustru (2007).
Zacharias Topelius
Topelius verk har ännu inte utgivits i en vetenskaplig edition. En Topelius-bibliografi
finns från 1954, utarbetad av B. Lunnelund-Grönroos, liksom utgåvor av dagböcker
(1918–22) och brev (1948, 1956–60). Om Topelius se V. Vasenius, Zacharias
Topelius. Hans liv och skaldegärning 1–6 (1912–30).
Se även N.E. Forsgårds avhandling I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande
Zacharias Topelius livs– och historiefilosofi (1998) samt M. Klinges Idyll och hot. Zacharias
Topelius – hans politik och idéer (2000).
Barnlitteratur
E. von Zweigbergks Barnboken i Sverige 1750–1950 (1965). Om äldre barnböcker
har G. Klingberg skrivit ett arbete: Svensk barn– och ungdomslitteratur 1591–1839
(1964), med en bibliografi (1967), samt även Den tidiga barnboken i Sverige. Litterära
strömningar, marknad, bildproduktion (1998). Se även G. Klingbergs Folklig vers
i svensk barnlitteratur (1994) samt I. Bratts Barnböcker utgivna i Sverige 1890–99. En
kommenterad bibliografi (1996). Onkel Adams barntidning Linnea har blivit föremål
för en undersökning av B. Tornell (1982). Om de svenska skolsångböckerna alltifrån
1842 till 1972 har M. Netterstad skrivit en avhandling: Så sjöng barnen förr (1982).
Se även Vällingsäck och sommarvind. Versen i barnens värld, red. V. Edström och M.
Netterstad (1987).
Viktor Rydberg
Någon fullständig utgåva av Rydbergs verk föreligger inte. Den senaste utgåvan
Skrifter, redigerad av I. Wizelius, är från 1945-46 och består av tolv band. Viktor
Rydbergs Singoalla är utgiven av Ingemar Wizelius. En ofullständig brevutgåva finns
i tre band från 1923–26, utgiven av E. Haverman. Ett biografiskt arbete om Rydberg
är A. Forsströms Viktor Rydberg. Barndom och ungdom (1960). Rydbergs lyrik har behandlats
av O. Holmberg i Viktor Rydbergs lyrik (1935), av O. Lindberger i dennes
tidigare omnämnda Prometeustanken hos Viktor Rydberg (1938) samt av H. Granlid i
Nya grepp i Rydbergs lyrik (1973). Rydbergs romaner har blivit föremål för specialstudier
av V. Svanberg i Rydbergs Singoalla (1923) och Novantiken i Den siste atenaren
(1928) och av G. Löwendahl i Vapensmedens Viktor Rydberg (1954). Idéhistoriska
aspekter på Rydbergs insats har vidare lagts av T. Hegerfors i Viktor Rydbergs utveckling
till religiös reformator (1960). Se även B. Sjöbergs Den historiska romanen som
Litteraturens Historia I Sverige | 31