Här - Norstedts

ättelser (2006), A. Bränström Öhmans ”kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom”.
Sara Lidman och den kärleksfulla blicken (2008).
Sven Delblanc
Om Sven Delblanc har L. Ahlbom skrivit i Sven Delblanc (1996). Sven Delblancs
diktning har blivit föremål för en avhandling med hermeneutisk inriktning av B. Agrell:
Frihet och fakticitet. Om oordning, ordning och lydnad i Sven Delblancs roman Prästkappan
(1982) och för en lingvistiskt orienterad avhandling av B. Fritzdorf: Symbolstudier
i Sven Delblancs Hedebysvit (1980). En studie i åskådning och tematik ger L.
Ahlboms avhandling Frihetens tragedi. Livssyn, estetik och hjälteroller i Sven Delblancs
författarskap (1989). Se även senare avhandlingar: L. Dahlbergs Tre romantiska berättelser.
Studier i Eyvind Johnsons Romantisk berättelse och Tidens gång, Lars Gustafssons
Poeten Brumbergs sista dagar och död och Sven Delblancs Kastrater (1999), H. Blomqvists
Vanmaktens makt. Sekulariseringen i Sven Delblancs Samuelsvit och Änkan (1999), T.
Forslids Fadern, sonen och berättaren. Minne och narrativitet hos Sven Delblanc (2000),
L. Risbergs Den politiske Sven Delblanc. En studie i hans skönlitteratur, litteraturkritik
och debattartiklar 1956–1966 (2003).
Kerstin Ekman och Torgny Lindgren
Den första avhandlingen om Kerstin Ekmans romankonst har skrivits av M. Schottenius:
Den kvinnliga hemligheten (1992). Se även senare avhandlingar: A.S. Andersdotters
Det mörka våldet. Spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap
(2005), C. Lindhés Visuella vändningar. Bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst
(2008).
Den första avhandlingen om Torgny Lindgrens författarskap av I. Pehrson: Livsmodet
i skrönans värld (1993), belyser dess teologiska bakgrund. Senare avhandlingar är
Tyrbergs nämnda studie (2002), M. Nilssons Mångtydigheternas klarhet. Om ironier
hos Torgny Lindgren från Skolbagateller till Hummelhonung (2004), M. Willéns Konsten
att upphöja det ringa. Om Torgny Lindgrens litterära metod (2008).
Göran Tunström
S. Hammars Duets torg. Göran Tunström och tankekällorna (1999), A. Vargas avhandling
Såsom i en spegel. En studie i Göran Tunströms roman Juloratoriet (2002), A. Tyrbergs
nämnda 2002, S. Kersti Nilssons avhandling Det förlorade paradiset. En studie i
Göran Tunströms Sunneromaner (2003), R. Alsings Prästunge och maskrosboll. En bok om
Göran Tunström (2003), A. Jarl Iremans avhandling Quête et intertextualité. Une étude
thématique de l’œuvre en prose de Göran Tunström (2004), K. Birgitta Adams avhandling
Jag kräver en inre Columbus (2004).
72 | Litteraturens Historia I Sverige