Här - Norstedts

politiker och helgon (2005) utgiven i samband med jubileumsåret 2003, samt Uppenbarelser.
Heliga Birgitta, i urval och översättning av A. Härdelin, med kommentarer av
S. Borgehammar och med inledning av B. Trotzig (2004).
Balladerna
En samlad, modern utgåva av balladerna är Sveriges Medeltida Ballader Bd 1. Naturmytiska
visor (1983), Bd 2. Legendvisor och historiska visor (1987), Bd 3. Riddarvisor
(1990), Bd 4.1. Riddarvisor II, Band 4.2. Riddarvisor II, Bd 5.1. Kämpavisor, Bd 5.2.
Skämtvisor. De svenska balladuppteckningarna har förtecknats och beskrivits av
B.R. Jonsson i Svensk balladtradition I. Balladkällor och balladtyper (1967). Balladforskningen
är samnordisk. En översikt av forskningen fram till 1956 ger E. Dal i Nordisk
folkviseforskning siden 1800 (1956), vartill kan läggas kompletteringar som gjorts i
Scandinavica 1962 och Deutsches Jahrbuch für Volkskunde 1964. Vidare hänvisas till
årsboken Sumlen (1976–), som innehåller talrika uppsatser om balladen och anmäler
ny forskning. Bland senare undersökningar kan framhållas K.-I. Hildemans Medeltid
på vers (1958) och Tillbaka till balladen (1985) samt G. Fredéns Dans och lek och fagra
ord (1976). I. Pigis avhandling Nye veje til folkevisen (1985) framför intressanta men
diskutabla teorier. Se även S. B. Janssons Den levande balladen.Medeltida ballad i svensk
tradition (1999).
Reformation och humanism
Allmänt
Undersökningar av epokens kulturliv och idévärld är H. Sandblads De eskatologiska
föreställningarna i Sverige under reformation och motreformation (1942), S. Lindroths
Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (1943) och S. Estborns Evangeliska bönböcker
under reformationstidevarvet (1929).
Reformationens litteratur
Språket i reformationens biblar har undersökts av C.I. Ståhle i ”Några drag i det
svenska bibelspråkets historia 1526–1917” i Nyöversättning av Nya Testamentet (SOU
1968:65). Bibliografin där förtecknar tidigare studier. Olaus Petris Samlade skrifter,
utg. av B. Hesselman, utkom i fyra band 1914–17. Hans språk och stil har studerats
av J. Palmér i Undersökningar i Olavus Petris språk, 1–4 (LUÅ 1934, 1937, 1939,
1942). Swenske songer eller wisor 1536 ingår i Olaus Petris Samlade skrifter II. Forsius
psalmutgåva har ännu inte blivit föremål för vetenskaplig undersökning. Hans Physica
är utg. av J. Nordström i UUÅ 1952. Johannes Bureus och hans författarskap har
studerats i Lindroths Paracelsismen i Sverige (se ovan). Se även O.Ferms Olaus Petri
och Heliga Birgitta (2007).
Litteraturens Historia I Sverige | 7