Här - Norstedts

Ingmar Bergman och dramatiken
Över Ingmar Bergman föreligger ett stort antal monografier och studier (framför
allt om Bergman som filmskapare, vilka inte listas nedan): Se studier av J. Donner
(Djävulens ansikte, 1965), av H. Sjögren (1968 och 1969) och av M. Bergom-Larsson
(Ingmar Bergman och den borgerliga ideologin, 1977). Se även M. Timms biografi Lusten
och dämonerna. Boken om Bergman (2008). Av den utländska litteraturen kan nämnas
F. Gados monografi The Passion of Ingmar Bergman (1986). Senare avhandlingar
med fokus på teaterscenen: J.U. Hongs Creating theatrical dreams. A Taoist approach to
Molander’s, Bergman’s and Wilson’s productions of Strindberg’s A dream play (2003), R.
Lomans Avstånd – närhet. Ingmar Bergmans Vintersagan på Dramaten (2005), M. Holdars
Scenography in action. Space, time and movement in theatre productions by Ingmar
Bergman (2005).),
Se även Ingmar Bergman – film och teater i växelverkan, red. M. Wirmark (1996).
Lars Forssell
Lars Forssells dramatik behandlas i G. Syréhns trilogi: Osäkerhetens teater (1979),
Makten och ensamheten (1985), som består av studier i historiedramatiken, och Gycklaren
och vanmakten (1991), som fokuserar Forssells ”kabarédramatik”. Se även L.
Hagerfors avhandling På väg in i femtiotalet. en studie i Lars Forssells, Folke Isakssons och
Bo Setterlinds tidiga lyrik (1979).
Astrid Lindgren
Om Astrid Lindgrens liv och verk har V. Edström skrivit i Astrid Lindgren. Vildtoring
och lägereld (1992), samt i Det svänger om Astrid (2007). Se även M. Strömstedt Astrid
Lindgren. En levnadsteckning (1977, 2007). En avhandling om Pippi Långstrump har
skrivits av U. Lundquist: Århundradets barn (1979). Vidare har utgetts En bok om
Astrid Lindgren (1977), redigerad av M. Ørvig och med en Astrid Lindgren-bibliografi,
upprättad av L. Törnqvist. Se även V. Edströms Astrid Lindgren och sagans makt
(1997) och hennes Kvällsdoppet i Katthult. Essäer om Astrid Lindgren diktaren (2004).
Senare avhandlingar om Lindgren: S. Blumes Pippi Långstrumps Verwandlung zur
”dame-bien-élevée” – die Anpassung eines Kinderbuches an ein fremdes kulturelles System.
Eine Analyse der französischen Übersetzung von Astrid Lindgrens Pippi Långstrump
(1945–48) (2001), A. Surmatz Pippi Långstrump als Paradigma. Die deutsche Rezeption
Astrid Lindgrens und ihr internationaler Kontext (2005), S. Maldackers Mattisräuber
und Meisterdetektive. Astrid Lindgren auf der Leinwand (2005), N. Kuliks Das Gute und
das Böse in der phantastischen Kinder– und Jugendliteratur (2005).
Litteraturens Historia I Sverige | 67