Här - Norstedts

Se även M. Mazzarellas Agnes von Krusenstjerna (1992), K. Järvstads avhandling Att
utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900-talets Sverige
(1996), Domellöf (2001), Williams 2002), R. Paqvalens avhandling Kampen om Eros.
Om kön och kärlek i Pahlensviten (2007) och Tänd eld! Essäer om Agnes von Krusenstjernas
författarskap, red.: J. Björklund & A. Williams (2008).
Ludvig Nordström och Marika Stiernstedt
Om Nordström och Stiernstedt, se L. Larssons Sanning och konsekvens. Marika
Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna (2001).
Om Ludvig Nordström finns G. Qvarnströms avhandling Från Öbacka till Urbs
(1954), som belyser hans världsstadsföreställningar. M. Stiernstedts Kring ett äktenskap
(1953) är av biografiskt intresse, liksom det utdrag ur hans omfattande dagböcker
som publicerades av T. Bonnier (1955). En kort monografi har skrivits av T.
Hallén (1952), som också utgivit en specialstudie över Planeten Markattan (1948).
Om rötterna till Nordströms totalism har Ö. Lindberger skrivit en uppsats i volymen
Till Axel Gjöres på sextioårsdagen (1949). Se även Framtidsvittnet. Ludvig Nordström
och drömmen om Sverige av O. Fagerstedt och S. Sörlin (1987). samt L. Wolfs
Ludvig Nordström. Tiofalt speglad (2006).
Om Stiernstedt, se M. Fahlgrens Spegling i en skärva. Kring Marika Stiernstedts författarliv
(1998), E. Martinssons avhandling Attentatet på Dramaten. En studie av Alf Sjöbergs
uppsättning av Marika Stiernstedts drama (2000), och S. Qvarnströms avhandling
Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första
världskriget (2009).
Elin Wägner
Elin Wägners Valda skrifter i 14 band utgavs 1950–54 med inledningar av H. Ahlenius.
Hennes liv och verk får belysning i biografin i två delar av U. Isaksson och E.Hj.
Linder (1977, 80, ny utg. 2003). Se även B.Hackmans Boel Hackman om Elin Wägner
(2005).
Senare avhandlingar om Wägner: B. Jonssons I den värld vi drömmer om. Utopin i
Elin Wägners trettiotalsromaner (2001), I. Larssons Text och tolkning i svenska författarbiografier.
Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik
Bööks Verner von Heidenstam (2003), K. Läppenens Rethinking civilisation in a European
feminist context. History, nature, women in Elin Wägner’s Väckarklocka (2005), B.
Wistrands Elin Wägner i 1920-talet. Rörelseintellektuell och internationalist (2006), A.
Bohlins Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lager-
Litteraturens Historia I Sverige | 47