Här - Norstedts

samt D. Gedins avhandling: Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll:
artonhundraåttiotalet (2004).
Verner von Heidenstam
Heidenstams Samlade verk finns utgivna av K. Bang och F. Böök i 23 band (1943-
44). En brevutgåva (i urval) härrör från 1949. Brev 1884–1890: Verner von Heidenstam,
August Strindberg, kommentarer av G. Fröberg, med en inledning av
M. von Platen (1999). Om Heidenstam, se P.I. Gedins Verner von Heidenstam. Ett
liv (2006, ut utg. 2007). Ett centralt verk är F. Bööks monografi i två band från
1945–46 (ny reviderad och förkortad uppl. 1959). Andra arbeten är H. Kamras Den
unge Heidenstam (1942), S. Björcks nämnda Heidenstam och sekelskiftets Sverige (1946)
och densammes Verner von Heidenstam (1947, ny uppl. 1964). En motivstudie med
psykologisk inriktning är G. Axbergers Diktaren och elden (1959). En studie över
Heidenstams politiska roll fr.o.m. Strindbergsfejden och framåt har skrivits av J.
Stenkvist i Nationalskalden. Heidenstam och politiken från och med 1909 (1982). Senare
avhandlingar är B. Olléns Heidenstam som barnboksförfattare (1992), som behandlar
Svenskarna och deras hövdingar, S. Lovéns Skuggornas rike (1993), som studerar den
mytiska tematiken i Heidenstams diktning, samt G. Fröbergs ”Inifrån det svenska”
(1994), som är en monografi över romanen Folke Filbyter, A. Nybloms Ryktbarhetens
ansikte. Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008),
S. Järnegards ”En konstnärs rätta namn det är hans verk”. Orienten, pilgrimen och den
svenska poesin i Verner von Heidenstams Vallfart och vandringsår (2009).
Se även I. Larssons avhandling Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin
Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam
(2003), P. Rydéns Verner & Oscar. En kärlekshistoria: Heidenstam och Levertin
1888–1906 (2006) samt C. Sarrimos Heidenstams harem (2008).
Oscar Levertin och Ernst Josephson
Levertins Samlade skrifter finns utgivna i 24 band 1907–11. Se även Kritisk prosa. 1
och 2, Oscar Levertin, i urval och med inledning av U. Linde samt under redaktion
av P. Rydén (2007). Monografier har skrivits av W. Söderhjelm (1914–17), H. Ahlenius
(1934) och F. Böök (1944). En avhandling som behandlar Levertins lyrik har
skrivits av C. Fehrman (1945). Biografiska aspekter ger B. Juléns avhandling Hjärtats
landsflykt (1962). Litteraturkritikern Levertin har behandlats i två utförliga arbeten
av P. Rydén: En kritikers väg (1974), som sträcker sig fram till 1896, och En kritikers
värderingar (1977). Se även H. Dackensbergs avhandling Oscar Levertin som konsthistoriker
(1994), A. Krummachers avhandling Stadt als ambivalenter Raum im Werk
Litteraturens Historia I Sverige | 37