Här - Norstedts

Om periodens litterära tidskrifter finns Å. Runnqvists Litterära tidskrifter 1920–60
(1964). För hela 1900-talet fram till 1970 finns en kommenterad bibliografi av C.-
G. Holmberg Litterära tidskrifter i Sverige 1900–1970 (1975). Densammes Upprorets
tradition (1987) är ett hjälpmedel i studiet av det svenska avantgardet och dess tidskriftsflora.
Om 1930-talets kulturtidskrifter har B. Hultén skrivit en avhandling
(1977). Om svensk litteraturkritik efter 1880 har P. Rydén skrivit i verket Domedagar
1987. Se även T. Forser Kritik av kritiken. 1900-talets svenska litteraturkritik (2002)
samt C. Burmans K.J.. En biografi över Klara Johanson (2007).
Radioteatern har studerats i en avhandling av G. Hallingberg, Radiodramat. Svensk
hörspelsdiktning – bakgrund, utveckling och formvärld (1967) samt i S. Lundgrens avhandling
Dikten i etern. Radion och skönlitteraturen 1925–1955 (1994).
Om kåserier, se M. Fernbergs avhandling Kåseristil (2004).
Se även G. Wendels Från trettiotal till trettiotal. Betydelsefull social och politisk diktning
i Sverige 1830–1930 (1995), C. Brödjes avhandling Ett annat tiotal. En studie i Anna
Lenah Elgströms tiotalsprosa (1998), M. Ronnes avhandling Två världar – ett universitet.
Svenska skönlitterära universitetsskildringar 1904–1943. En genusstudie (2000), G.
Domellöfs Mätt med främmande mått. Idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande
och romaner 1930–1935 (2001), M. Ståls avhandling Signaturen Bansai. Ester
Blenda Nordström. Pennskaft och reporter i det tidiga 1900-talet (2002), K. Lundgrens
avhandling Solister i mångfalden. Signaturerna Bang, Maud och Attis och andra kvinnliga
dagspressjournalister med utgångspunkt i 1930-talet (2002), K. Fjelkestams avhandling
Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer. Modernitetens litterära gestalter i
mellankrigstidens Sverige (2002), K. Edlunds avhandling Från den västerbottniska frostmyren
till den socialpolitiska hetluften. Astrid Väring – konservativ författare i Folkhemmets
Sverige (2003), M. Nilsons avhandling Att förhålla sig till moderniteten. En studie i
Gertrud Liljas författarskap (2003), E. Heggestads En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga
författares utopiska visioner 1850–1950 (2003), E. Rees On the margins. Nordic
women modernists of the 1930s (2005), K. Järvstads Den kluvna kvinnligheten. ”Öfvergångskvinnan”
som litterär gestalt i svenska samtidsromaner 1890–1920 (2008) samt B.
Jonssons Blod och jord i trettiotalet. Kvinnorna och den antimoderna strömningen (2008).
Den borgerliga realismen
Om Sven Lidman utkom 1952 Boken om Sven Lidman (1952) med en utförlig bibliografi.
K. Ahnlund har i sin essäbok Diktarliv i Norden (1981) ägnat Lidman ”några
memoarfragment” (tidigare tryckta i SLT 1977) samt skrivit Sven Lidman. Ett
livsdrama (1996). Se även T. Lengborns Fosterlandet, kärleken och Gud. En biografisk-
Litteraturens Historia I Sverige | 45